onsdag 9 december 2009

Orolig igen...

Lovade mig själv häromdagen att jag skulle nämna en sak i min blogg...lite snabbt bara...
Pratade ju om julbelysning sist. Och jag säger bara en sak - hur kommer man på idén att klä 4 stora skyltfönster med helt hysteriskt blinkande julbelysning? Locka till sig kunder? (Nä - det är nog reaktioner som mina de vill åt :) )Jag lovar att jag nog kan vara nästan hur hungrig som helst - men inte vill jag sitta och äta bland dessa lampor... Epelepsivarning utfärdas!

Lelle känner sig inget vidare pigg just nu. Antagligen en förkylning på väg. Oron smyger sig sakta på, skall det bli ännu en tur till lasarettet? Vad kommer att hända denna gång? Försöker att intala mig att det nog inte är någon större fara. Vissa dagar är ju neråt och andra uppåt. Men jag skulle ljuga om jag skulle säga att jag inte är orolig för den där vidriga svininfluensan!!! Den vill vi inte ha innanför dörrarna här!!!

För en tid sedan på någon kanal gick ett program som hette nå´t typ - Självmordsturister eller Självmordsturism. Det handlade om en man som var svårt sjuk i ALS (tror jag , kom in lite sent i programmet) och han hade en önskan om att få dö i förtid - innan sjukdomen dödade honom långsamt och plågsamt. Detta är lagligt i Schweiz och därför åkte han dit tillsammans med sin fru, blev "godkänd" och fick alltså bestämma över sin egen död. Hans hustru var med honom hela tiden. Detta program grep tag i mig mer än jag kunde ana. Tänker på det fortfarande.
Det som grep mig mest var intervjun med hustrun efter "självmordet". Man kunde se att hon var sorgsen men hon grät inte och fick förståss frågan om hon inte var ledsen? Hennes svar får mig faktiskt att gråta ibland. För där någonstans kan jag verkligen förstå hur hon menar...
Hon svarade (nu är det inte exakta ord, kommer ju inte ihåg precis):
- Den man jag gifte mig med dog egentligen för 6 månader sedan. Vi kom till en punkt där vi inte längre kunde säga att "Livet går vidare". Det enda som väntade var ju döden.

Jag säger bara det - Fyyy faaan! Ja, herre guud va jag grät. Tänk att komma till den stunden i livet och att ha kraft att ta ett sådant beslut. Jisses jisses jisses.
Jag kunde förstå henne så in i 17 mycket så det går knappt att beskriva. Någonstans i detta kom jag till insikt till några saker.

Insikt nr 1:
Jag kan faktiskt säga idag att livet går vidare, trots Lelles sjukdom.
Vi kommer alltid få dela vår vardag med Wegeners Granulomatos - mer eller mindre. Det är ju inte bara grundsjukdomen man får oroa sig för utan det är mycket runt om kring som han kan drabbas hårt av. Det räcker med en vanlig förkylning så kan han bli dödssjuk. Så fort Lelle snörvlar, hostar eller snyter sig kan det knyta sig i magen av oro. Håller han på att bli sjuk igen? Vilka tecken skall vi leta efter? Hur vet man om man börjar insjukna i svininfluensan? Mitt i allt detta rullar livet på med jobb, egen butik, hund, katter, älskade barn, städning, tvättning osv.(Det finns dagar och veckor som man knappt kommer ihåg för att det är så mycket man skall göra och tänka på)

Insikt nr 2:
Döden är inte det värsta som kan hända.
Detta hade jag grunnat på ett tag innan det mognade fram. Vågade knappt erkänna för mig själv att jag hade denna tanke. Pratade först med min Kurator om detta - visste inte riktigt hur jag skulle lägga fram det. Skulle jag verka helt galen??? Men han övertygade mig om att jag hade ett sunt tänkande. Skööönt... Sedan tog det någon vecka innan jag kunde lufta mina tankar om detta med nära och kära och nu slutligen kan jag till och med berätta om det här! Vilka framsteg. Min tanke bakom denna insikt är:
Jag kan se saker som är mycket mycket värre än döden. T ex att se någon man älskar och håller av mycket plågas och har dödsångest. Eller får ett sjukdomsbesked som kan innebära döden och att vägen dit kan bli plågsam. Just där och just då kan man verkligen förstå att döden även kan vara en befrielse. Man säger ju många gånger att man vill dö fort och inte ligga och plågas. Men jag undrar hur många som verkligen förstår innebörden av detta? Att stå inför detta faktum, att känna inom sig, att enda sättet att slippa ifrån detta helvete är att dö. Jag önskar ingen detta. MEN att vara anhörig och stå helt hjälplös för att se på hur ens älskade kämpar som en galning för att hålla sig kvar. Det går inte ens att beskriva. Just då är man ju så inne i kampen så man varken känner eller förstår allvaret egentligen - inte förrens efteråt förstår man...hur...nära...det...var... och jag kan säga en sak. JAG VILL INTE UPPLEVA DET IGEN! Men jag står fast vid min insikt att även jag, som anhörig, kan se att döden inte är värst utan den kan även vara en befriare.

Insikt nr 3:
Jag behöver verkligen ta mig tid att fundera ut vad jag egentligen vill ha ut av mitt liv och hur jag vill leva det i fortsättningen. Jag vill ju leva ett gott liv den tid jag har.
Vad är värt vad? Vad är det man skall sträva efter? Vart går gränsen för hälsosamt/ohälsosamt? Är det möjligt att bara ta in positiv energi? Hur mycket är jag beredd att betala av mig som person för att leva ett liv som bara rullar på? Vill jag fortsätta i denna takt? Vad händer om jag gör den och den förändringen???
Denna insikt är väldigt luddig i sin tankeform än. Men den snurrar runt i huvedet riktigt ordentligt just nu. Och det värsta är att jag för stunden inte har ett enda svar på min insikt. Inte just nu iallafall.


Visst finns det väl någon text eller dyl. som lyder ungefär så här? Vår tid på jorden är kort med tanke på hur länge vi ska vara döda... eller nåt sånt? Därför vill jag ju må så bra det bara är möjligt och verkligen kunna njuta av och ta tillvara på denna tid!

Fick en fin kommentar på mitt föregående inlägg! Jag tackar så himmelens mycket! (Läste stolt upp den för Lelle) Ler lite - trodde aldrig att jag skulle kunna beröra så mycket som jag tydligen gör! Det värmer!
Jag brukar inte berätta i förväg för familjen vad jag skriver om - men ikväll har jag faktiskt läst mina insikter högt för gubbisen, och han håller med mig till 100% - bara så ni vet!

Denna gång får ni klara er utan en bild. Vad skulle det vara för bild som passar in i dagens ämne? Ja, inte vet jag!

Kramelikram till er alla där ute i verkligheten! Snart är det jul!

söndag 6 december 2009

Farmville, pussel & vinprovning - vilken röra!

Som ni redan förstått så rör det sig ganska mycket i huvudet på mig ibland. Detta kommer ni att få ett smakprov på nu om ni inte fått tillräckligt med bevis på det förut...

Tänk att jag ändå hade så rätt när jag anade att jag inte skulle få så mycket tid över till bloggandet nu i december. Hinner knappt titta på datorn. Tror t o m att mina grödor på FarmVille har stendött flera gånger... (jo, jag råkade trilla dit - fast jag fattar fortfarande inte hur?) När man väl kommer igång med FV så kan man inte sluta. Tiden bara rinner iväg.
Att skörda och så, mjölka och plocka ägg, dela ut gåvor och för all del ta emot gåvor oxå - sen får man inte glömma att sprida ut lite gödsel hos grannar och FV-vänner för att själv få sina grödor "fertilizade" - och jag får inte glömma det viktigaste... jakten på "Ribbons" och stiga i nivåerna. Det är helt galet. Att jag dessutom älskar att spela spel gör ju inte saken bättre. Skulle kunna sitta en hel dag med att spela spel om bara tiden funnits.


Spel ja, pussel kanske platsar där på något sätt? Juldagskvällen är pusselkväll - det är så sköööönt att lägga pussel. Så jävla meningslöst egentligen - men TOTALT avslappnande och faktiskt spännande. Finns alla bitarna? Jag är en av dessa som är väldigt strukturerad när det gäller pusslandet. Det ska sorteras upp i kantbitar, olika färger som i sin tur sorteras ner i vilken sorts form biten har. Det är 15 burkar och 100 olika högar med pusselbitar. Allt för att underlätta sökandet på den RÄTTA biten. Har trots detta upplevt hur en "trädgrön" lagts i samma burk som himmelsblåa bitar - sedan suttit och svurit ve och förbannesle att det är ju såklart typiskt att det skall fattas en bit! Asgarv!
Och för att inte prata om hur man då har ett pussel på 5000 bitar och ramen är klar. Sedan skall man kanske börja med himlen och så klart är det bit 4 893 som passar. Då kan man undra om man är riktigt klok???
Trodde ända fram tills idag att jag inte hade nåt nytt pussel i år utan skulle få lägga ett av de gamla. Men som av en ren skänk från ovan hade jag tydligen beställt ett pussel av grannpojken när han var här tidigt i höstas med jultidningskatalogen. Yippi! Så nu har jag ett spritt nytt olagt pussel (1000 bitar av Gamla Stan) istället för ett gammalt och redan lagt!

..och apropå det gamla! (Ni märker vilka snygga övergångar jag har denna gång? Skulle tro jag varit på författarkurs...fniss) Har ju varit på BBAA möte. Denna gång var oxå Bengt Fritiofsson (i flera olika upplagor) inbjuden för att hjälpa oss förstå hur vi ska dricka vin och vad vi framförallt skall tycka att det smakar (löddrig häst är mest vanligt). Alltså var temat vinprovning! Jag hade så jävla roligt! Man kan vara precis sig själv och vara knäppare än vanligt - utan att nån märker nåt - för alla är likadana! Love you girls! Anmärkningsvärt var att alla hade med sig olika viner. Jag hade nog trott att åtminstone någon skulle ha köpt samma vin... Den största överraskningen var nog Blossa 09 med smaken Clementine. Den kan jag varmt rekommendera att dricka iskall direkt från frysen...Supergott! Varm däremot gav mig rysningar och ståhår på armarna. Tvi vale...

Då dricker jag hellre den vita alkoholfria Blossa glöggen som smakar ljuvligt och till det skall man naturligtvis äta NYÅKERS pepparkakor. Allt annat som kallas pepparkakor är bannlyst i detta hus!!! Baska baska! Och tror ni de finns att köpa någonstans i denna lilla gudsförgätna byhåla??? Icke sa nicke. Tur man ska till Örebro och köpa kungsgran så man kan köpa hem en pall pepparkakor samtidigt!

Just ja! Höll på att glömma... idag drog nog hela Skidvägen en lättnadens suck! Med risken att vårt hus skulle vara det enda utan en enda ljusslinga placerad någonstans på utsidan så kände jag och Jessica oss tvugna att sticka ut i trädgården och skutta runt vår sockertoppsgran för att pryda den med kvarterets snyggaste belysning! Efter mycket om och men (vi kände oss nästan lite löjliga efter 53:e varvet runt granen) så lyser nu den kulörta ljusslingan i granen. Kallar den för Piff och Puff-belysning. Ett populärt uttryck här förresten. Vi kallar nämligen Kungsgranen för familjens Piff och Puff - gran. För när den är pyntad och klar är det bara ekorrarna som fattas! Har även satt upp en liten väggran (med belysning!) på fasaden. Så nu sticker vi inte ut längre som den mörkaste gården utan nu känner vi åter en gemenskap med kvarteret! (Tror faktiskt att vi var sist upp med stakarna oxå...men nån måste ju vara först och nån måste ju vara sist? eller?)

Adventskramar till er alla från mig!

torsdag 19 november 2009

Var det verkligen din tur att vaccinera dig denna gång?


Jag säger bara en sak! Tänk att detta vaccin skapar sådana reaktioner.
Hur många människor bor det i Sverige? Jo, drygt 9,2 miljoner!
Okej... och av dessa skall helst alla vaccinera sig om man nu bortser från de allra minsta.
Helt ärligt! Hur många av er trodde att alla skulle kunna få vaccinationen första veckan?
Nä - just det. Inte en människa kan väl ändå inbilla sig att dettta skulle vara gjort på en grisblink.

Tyvärr är det ju så att vi inte får tatuerat i pannan vilken grupp vi tillhör. Sedan får vi räkna in den svenska avundsjukan. Bara jag får min spruta så skiter jag i hur det går för alla andra... Varför ska han/hon få sprutan före mig? Jisses säger jag bara...
Man hör diskussionerna i kön på sjukstugan, det tisslas och tasslas om det är rätt människor som är där. Och herregud om någon hamnar före dig i kön. Jag blir så sorgsen av att det alltid skall finnas folk som anser att de är viktigare än alla andra. Och att de kan stå och diskutera högt och ljudligt över vilka de tycker skall få sprutan först. Var för fan tacksamma att ni får sprutan överhuvudtaget! Tänk på alla de som inte ens har den rättigheten! NÄ - fy 17 säger jag.

Sedan har vi ju alla de som har så bråttom och vill få det gjort. Någon har smitit iväg från jobbet, man har en viktig tid att passa, du har reperatörer hemma som kostar pengar eller så skall du ut och köra pensionärer i rullstol. Ja, alla har ett skäl att smita före i kön...


Jag förstår att alla är rädda för att blir drabbad av influensan - man kan ju faktiskt dö. Jag är också rädd för att bli smittad och i värsta fall dö - och för att smitta ner mina nära och kära. Hur skulle jag kunna förlåta mig själv om jag råkade smitta ner Lelle eller mamma? Samtidigt kan man ju inte skydda sig mot allt. Som jag sa förut - ingen har garantier för morgondagen.
Visst - här kan jag nu sitta lugn och trygg(????) för nu har jag ju fått min spruta som bör skydda mig inom 2-3 veckor. Alltså får jag hålla andan ett tag till - och hoppas att vi alla klarar oss.

Jag vill passa på att tacka personalen på sjukstugan för att de ändå har ett sådant tålamod och orkar vara trevliga mot folk som bara klagar!

Ja, nåt annat hade jag inte att säga just nu. Men jag har lite på lager - så håll utkik mina vänner. Jag är snart tillbaka!

Kram till er alla! Och sov försiktigt på den vaccinerade armen - den ömmar kan jag lova!

torsdag 5 november 2009

Måndag fredag måndag fredag måndag.....

Vill lämna en liten varning för vad som komma skall i november och december. Bara så ni vet ÄLSKAR JAG SNÖN & JULEN! Så idag har jag jublat hela dagen!!!!



Bilden är tagen nere vid Brukshotellet Sörgården förra året.

Just det ja! Dagarna...oj oj oj! De bara går och går men vart sjutton tar de vägen? Ja inte vet jag! Jag bara följer med strömmen just nu känns det som. Men det är väl så för oss gammelgäddor (ny titel som jag fick igår) ju äldre man är destor fortare går tiden? Trodde denna vecka skulle gå jättelångsamt - skall nämligen vara ledig nästa vecka. Känns skumt. MEN SKITSKÖNT!

Eller ledig och ledig. Har hur mycket som helst att göra med företaget t ex att komma ikapp med allt pappersarbete. Så det känns faktiskt bra att man kan ägna all sin tid åt det och kunna lägga den ångesten åt sidan. Betar av min lista sakta med säkert och det är nog det som gör att jag faktiskt känner mig bättre och bättre men framförallt känner att jag blivit lite lugnare inombords. Min ständiga inre stress försvinner mer och mer. Ibland kan jag få värsta paniken för allt jag inte gjort, allt jag borde gjort och allt jag borde göra.

Har idag fått en förfrågan om ett ordförandeskap - hjärtklappning direkt. När ska jag klämma in det? Nu när jag äntligen har fått någorlunda kontroll på livet och börjar komma ikapp mig själv skall jag då rasera det direkt p g a att jag skall vara snäll och ställa upp för den goda sakens skull? Min kurator har ändå kämpat ganska mycket för att få mig att inse att jag måste vara snäll mot mig själv och lyssna på mig och vad jag vill. Inte vara snäll mot alla andra på min egen bekostnad och det låter helt vettigt faktisk! Eller hur?

Om ni bara visste vad skönt det är att träffa en kurator. Det allra bästa är att kuratorn inte ens är från Hällefors - han känner inte mig och har inte en enda förutfattad mening om mig och mitt liv. Man kan vädra alla sina konstiga känslor, tankar m.m och direkt få konstruktiva råd utan att det ligger en massa känslor, rädslor och förutfattade meningar bakom. Jag kan skratta, gråta, vara förbannad, besviken utan att skämmas och jag känner mig så befriad varje gång jag går därifrån. Det känns som jag lämnar en bit av mitt dåliga mående och sakta men säkert är på väg tillbaka till mitt gamla jag. Tänk vad det kan kosta på att få nya livserfarenheter!

Nåja, nu till något roligare :) För att stödja Rosa Bandet gick Jessica och jag över till Sonia Janssons fotostudio för att ta några Rosa Bilder. Det var faktiskt riktigt roligt att få toka sig lite framför en kamera. En av bilderna står i mitt skyltfönster! Där har jag oxå datum för smyckeskurser för november och december. Kom gärna in så berättar vi mera. Varför inte göra julklappen till mamma, pappa, syrran, brorsan eller bästa kompisen? Vi har något som passar till alla.

Som avslutning måste jag ju nämna att vi tackat av "Snygg-Erik" på jobbet. Så nu är ingenting sig riktigt likt. Ingen "Har ni sett den här filmen"-diskussion varje måndag. Inga Ica-strumpor att titta på (han var jättenoga med att visa dagens färg). Ingen som smyger sig på en så fort man bara tänker tanken att man skall baka en chokladkladdkaka för att genast börja tjata om att få smaka på smeten... Ja, listan kan göras lång. Om vi saknar honom på DG:s? Njaaa - låt mig få tänka efter - å ena sidan...ja - å andra sidan...ja! Självklart saknar vi dig Erik. Vi hoppas alla att du snart är tillbaka!

Apropå Ica... Vilken härlig reklam de har! http://http//www.youtube.com/watch?v=nN6KfbsEKRc&feature=PlayList&p=3B7D0984DDB4A6AE&playnext=1&playnext_from=PL&index=1

Kram till er alla från mig!

måndag 26 oktober 2009

Bästa dagen på hela året:)

Istället för att börja varje blogg med att be om ursäkt för att jag inte skrivit på några dagar får jag nu inse att livet har inlett en ny fas - tiden fram till jul...och det innebär att jag inte kommer att hinna skriva varje eller varannan dag som ni märkt. Mitt mål är att hinna skriva minst EN gång i veckan!!! Helst två - men jag kan inte lova något. Så nu ber jag en sista gång om ursäkt för att jag lämnat er i stor vånda över vart jag tagit vägen,SORRY!, *fniss*, och som vanligt kommer jag att tala om för er på Facebook när bloggen är uppdaterad. Om man nu kan se nå´t där. Va fasen har de gjort för övergrepp på vårt FB? Nu är det ju inte alls lika överskådligt längre...Snyft...men jag hoppas ni hittar mina meddelanden ändå!

Vaknade med ett ryck i morse. Vad ljust det är i sovrummet??? Släppte jag inte ner persiennen igår kväll??? Vände mig mot Lelle - jaha - tv:n är på - då har han haft svårt att sova (vi sätter alltid tv:n på timern - så den brukar vara avstängd)
Men va fasen...barnprogram - nu? Nu börjar jag bli orolig på riktigt - vad är klockan egentligen? Visst ställde jag väl klockan på 7:00 igår? Visst är det väl måndag och jag ska upp till jobbet?
Inte kan det vara så ljust före kl 7?
Rycker tag i mobilen för att kolla klockan...23:10...Öööööhhhhhh??? Det fattar ju t o m jag att det är ju absolut inte rätt tid... Just ja - lånade ju Jessicas mobil och tydligen var inte klockan rätt ställd över huvud taget...
Jäklars - vet ja vad klockan är? Häver mig ur sängen - har hjärtklappning innan jag når hallen där jag äntligen ser rätt tid: 7:40! SHIT! Jag börjar ju åtta...
Den hjärtklappningen höll i sig ända tills kl 18 ungefär. Fy fasen...där fick jag för den timmen vi hade framför oss hela dagen igår...nu låg den helt plötsligt bakom mig...kan inte göra annat än att skratta...
Apropå vintertid - I love it!!!

Den söndagen som man ställer tillbaka klockan en timme är min absolut bästa dag på hela året. För en gångs skull behöver man inte jaga en extra timme - den finns där helt gratis. I år körde jag med en ny taktik. ALLA klockor jag måste ställa manuellt flyttades fram idag måndag...bara för att helt enkelt få nöjet att inse att
- Nä just ja - klockan är ju bara.... det är så jävla gôtt! Är det bara inbillning eller hinner man med extra mycket denna dag bara för att man har vetskapen om denna dyrbara timme?

Vaknade nämligen lugnt och skönt 9:30 utsövd och insåg att klockan var 8:30. Duschade och fixade iordning frulle. Startade datorn, surfade in på P4 för att ta fram veckans melodikryss för att lösa det med Lennart. Innan jag startade mitt företag gjorde vi detta nästan varje lördag, men nu får det bli på söndagarna. Är ju i butiken varannan lördag och på DG:s varannan lördag.
Väckte Lelle och hade en mysig söndagsfrukost med krysset. Det är så lyxigt.
Söndagarna har blivit något heligt för familjen Andersson. Det är då vi umgås hela familjen.

Nåja - efter den långa frukosten så bestämde vi oss för att åka och hälsa på våra bästa vänner. Vi har umgåtts, mer och ibland mindre, i drygt 20 år nu! Det är så skönt att veta att även om man inte varit där på länge är man alltid lika välkommen och det är aldrig några sura miner och en massa tjafs om att man inte varit där på evigheter. Vi bara konstaterar att det var länge sedan sist men va kul att träffas! Det är vänskap!

Kommer ni ihåg när vi skulle på husvagnssemester en midsommar? Själva avresan skulle ske några dagar innan midsommar. Vi satt hemma hos oss i köket och hade kartboken på bordet. Det var två ställen som var spikade på förhand, Astrid Lindgrens värld och Liseberg, så vi slog upp sidan med Småland, Skåne och Blekinge. Sen vet jag inte vem av oss det var som blundade och pekade men nästa mål vart Sturkö i Blekinge... sedan följde vi Skåne efter hela kusten och upp mot det andra bestämda delmålet, Göteborg och Liseberg. Det var en härlig semester... Vart firade vi midsommarafton tror ni? Jo i bilen från Vimmerby ner till Sturkö... Det blir man inte speciellt bakfull på kan jag säga! Den semestern gick låten "Can´t help falling in love" med UB40 varm i bilen...http://www.youtube.com/watch?v=1IPySX7NzLc&translated=1

Okidoki - en sväng bakåt i tiden och ljuva minnen. Efter vänbesöket så gjorde jag Janssons Frestelse med riktig grädde.... åhh vad jag längtat efter detta... var i sjunde himlen.

Efter det ändrade jag mina rutiner på riktigt! Hade bjudit över grannarna bredvid på kaffe OCH kaka, (ni som följt min blogg vet ju att främmat burit med sig kakor hit - kan det bero på att det varit dåligt med bakandet en tid?) Även här lyxade jag till - äppelkaka á la Klasse Kock och till det serverades Grand Luxus Vaniljvisp från Pekås kyldisk!!! Men vi smaskade på som fasen... Kakan var alldelses ljummen- mmmmm.

När jag ändå var på Pekå´s passade jag på att köpa lösgodis - passade bra till Bondfilmen Quantum Solace som vi tog hem på Canal +. Ibland är livet ganska underbart tycker jag;)

Ja, som motvikt till allt sorgligt i vårt liv var denna söndag ljuvlig!

Jag önskar er alla en trevlig vecka! Massor av kramar från mig!

måndag 19 oktober 2009

Stöd cancerfonden - Köp Rosa Bandet!!!

Ännu en måndag att lägga till handlingarna.

Fredagens svarta hål är inte lika djupt idag men det gör fortfarande lika ont och oron i magen finns där hela tiden. Har haft svårt att sova om nätterna och Lelle har fått trösta mig. På ett vis är det skönt att släppa ut tårarna - de har jag nämligen hållt inne med. Det är nästan så jag kan säga vilka datum jag gråtit sedan den 12 april. Men det är egentligen skitsamma - här har jag gått å väntat på att få släppa ut all gråt som har byggts upp av rädslan att förlora Lennart. Jag ville absolut inte att gråten skulle komma pga den anledning som den fick göra. Jag hade ju sett mig sitta på en stubbe ute i skogen, kanske med Mp3 i örat med någon sorglig låt som gör att man släpper spärren. Va skönt det skulle varit att bara sitta där och låta ett halvårs tårar rinna. Men nu fick inte jag välja tillfälle utan nu blev det som det blev.

Ändå tuffar livet på som vanligt. Fladdrar runt ägorna som en yr höna (då slipper man tänka så mycket). Jag nämnde ju att det skulle behöva putsas upp här i huset för att nya TV:n har står o blänker så. Anledningen att städa kom formeligen som ett brev på posten. Eltel skulle nämligen komma idag måndag och installerna fibernätet. Så alla möbler efter väggarna skulle flyttas fram... och Surprise... där kom det fram dammråttor oxå. Så nu är det städat och lite lätt möblerat. Kan inte ens minnas när det såg så skapligt ut här senast. Tror jag tvättade ca 10 maskiner - det kändes åtminstone så. Har ju en 19-åring hemma med allt vad det innebär av klädbyten. Det som är kvar nu är att damma av bokhyllan oxå. Den fick stryka på foten - men nu är jag ett STORT kliv framåt i det som har kännts lika långt som Kinamuren. Det får mig att tro att någonstans i allt elände kanske kuratorn har rätt. Jag klättrar sakta men säkert uppför - självklart kommer jag att glida ner för kanten lite - men jag hoppas verkligen att jag skall slippa komma ända ner i botten ännu en gång.

Vill slå ett slag för cancerfonden. Lördag den 24/10 har vi Rosa Lördag i Hällefors. Butikerna har öppet till kl 15, jag har Callej Design öppet 10-15, och naturligtvis säljer vi Rosa Bandet! Hos oss kommer det att bli fina erbjudanden - ett finns redan nu - bokar du/ni smyckeskurs under oktober månad så bjuder vi på Rosa Bandet! Så välkomna in!

Så vill jag sända en liten hälsning (känns som Ring så spelar vi) till dig Lotta och tacka för en mysig "tjejkväll". Den gav mig mycket styrka inför det som kom i fredags. Vill ge dig en ängel! Kram på dig!

Vill återigen tacka för den respons jag får för min blogg. Nu har jag skrivit i ca 2 månader och ni har verkligen fått vara med mig i min sorg och glädje. Precis som jag önskade. Någonstans vill jag alltid vara optimist men ibland blir det även för mycket för mig - man kan inte alltid säga att allt ordnar sig. Vilket får mig att tänka på en tecknad serie som satt på dörren till fikarummet på Konsum när jag jobbade där för 100 år sedan. På bilden ser man en man som står med foten i kläm och ler så mycket han kan - då kommer det en annan figur och frågar just: - Har du foten i kläm? Varpå mannen svarar, med ett ännu större leende: - JAJAMÄNSAN!

Är man sur och le - går allt på sne!
Är man god och gla - går allting bra!

Med de orden säger jag Kram till Er Alla från mig!

fredag 16 oktober 2009

Fotspår i sanden












När skall man börja leva som man lär??? Det här med att ta en dag i taget - hur svårt kan det egentligen vara? Min mamma sa idag:

- Står man med ena foten i det förflutna och den andra foten i morgondagen så skiter man i dagen man har idag och det är den enda dagen man har löfte om!

Det är så jävla sant - för det förflutna har ju redan skett och det kan du inte göra ett dugg åt idag! och morgondagen har du inte ens fått löfte om. Vi har bara dagen i dag!

Just idag är en svart och tung dag för mig. Helt plötsligt faller man bara ner i stort hål och undrar om man ens skall klara av minut för minut. Snacka om att leva för stunden.

Jag vill gärna göra upp några planer och mål för framtiden - men så fort man tänker tanken så får man en påminnelse om att vi måste leva här och nu.

Och denna påminnelse kom som ett brev på posten idag. Men någon klok människa har också sagt att imorgon är en annan dag. Även om jag har svårt att se vad som skulle kännas annorlunda imorgon?

För drygt 10 år sedan hade jag en downperiod i mitt liv och fick en berättelse uppläst för mig och jag grät som ett litet barn. Som tur var så var det mamma som läste den för mig så naturligtvis tröstade hon mig. När livet känns bra så tänker jag inte så mycket på den - men i svåra stunder så kommer den till mig ibland. Jag är inte speciellt kristen av mig - men jag har min egen tro om att något finns därute och att vi styrs av ödet. Så jag har min uppfattning om hur jag vill att min gud är och ser ut så om ni bara sätter in vad ni vill eller om ni vill behålla berättelsen som den är - det är upp till dig! Jag är bara glad om den kan beröra dig som den än i dag berör mig!


Fotspår i sanden

En natt hade en man en dröm. Han drömde att han gick längs en strand tillsammans med Gud.
På himlen trädde plötsligt händelser från hans liv fram.

Han märkte att vid varje period i livet fanns spår i sanden av två par fötter: det ena spåret var hans, det andra var Guds.
När den sista delen av hans liv framträdde såg han tillbaka på fotspåren i sanden.
Då såg han att många gånger under sin levnadsvandring fanns det bara ett par fotspår.
Han märkte också att detta inträffade under hans mest ensamma och svåra perioder av sitt liv.
Detta bekymrade honom verkligen och han frågade Gud om detta.

"Herre, Du sa den gången jag bestämde mig för att följa Dig att Du aldrig skulle överge mig utan gå vid min sida hela vägen.
Men jag har märkt att under de allra svåraste tiderna i mitt liv har det funnits bara ett par fotspår.
Jag kan inte förstå att Du lämnade mig när jag behövde Dig mest.
HERREN svarade: "Mitt kära barn jag älskar dig och skulle aldrig lämna dig under tider av prövningar och lidande.

När du såg bara ett par fotspår - då bar jag dig.

Ja, vad ska man säga...

Kramar till er alla från mig!

onsdag 14 oktober 2009

Hade svårt att sova i natt p g a min onda nacke. Så fort jag vände mig så värkte det. Lyssnade tillslut på mp3:n för att möjligen kunna somna. Men icke sa nicke. Låg i någon sorts dvala och vaknade till ibland (säkert någon låt jag tyckte om som fick mig att flyta upp till ytan) och då slog det mig att jag kanske skulle ta och lista några låtar i olika kategorier här i bloggen! Har gått och spånat på detta hela dagen och fick ytterligare uppslag på jobbet. Så här kommer några av de listorna jag filurat på:



Nostalgilåtarna man fortfarande kan texten på
med vissa minnesluckor och lite förvåning
  1. Sommartider - Gyllene Tider
  2. Sweet Dreams (Are Made Of This) - Eurythmics
  3. Moonlight Shadow - Mike Oldfield
  4. Du lever bara en gång - Noice
  5. The Number Of The Beast - Iron Maiden
  6. Inga kan älska som vi - Grace
  7. Hubba Hubba Zoot Zoot - Caramba

    Nu måste jag varna känsliga personer!!! Namnet på nästa lista kan uppfattas som stötande men detta är ett internt skämt om just denna kategori av låtar!!! Har suttit och klurat på vad jag ska kunna kalla dem för istället - men kan inte hitta på något - för de är vad de är...


    Kåtlåtar (ber om ursäkt för mitt grova språk)
  1. Private Investigations - Dire Straits
  2. The Great Gig In The Sky - Pink Floyd
  3. I Wanna Kiss You All Over - Exile
  4. The Power Of Love - Frankie Goes To Hollywood
  5. You've Lost That Loving Feeling - The Righteous Brothers
  6. Yeah! - Usher
  7. Inga kan älska som vi - Grace

Låtar som får mig att dansa & le

  1. Daggmask - Dreamnation
  2. Jigga Jigga - Scooter (älskar alla deras låtar så det var svårt att välja ut bara en!)
  3. Booten Anna - BassHunter (ja, jag vet - fjortislåt - men dansvänlig)
  4. It´s A Pitty - Tanya Stephens (ganska ny bekantskap för mig)
  5. Knock On Wood - Donna Summer
  6. Life Is Life - Opus

Tyvärr kör jag oftast för fort när jag hör dessa låtar
och oftast sjunger jag hellre än bra samtidigt

  1. Sandstorm - Darude
  2. Fire - Scooter
  3. Dooh Dooh - Barcode Brothers
  4. Faster Harder Scooter - Scooter
  5. Flute - Barcode Brothers (börjar ana ett mönster här hmm...)
  6. I Was Made For Lovin You - Kiss
Nu hade ni väl säkert viljat ha länkarna till alla dessa låtar - men det hinner jag inte nu - utan surfa iväg med er på Youtube och njut av all musik som finns tillgänglig!

En sista lista ska ni också få som inte har ett dugg med musik att göra! Den får ni ta med stor dos humor - det är en rolig grej som vi spann på vid jobbet idag...

Skäms på oss flickor!

Guds gåvor till oss kvinnor
  1. Dildon
  2. Diskmaskinen
  3. Telefonbanken
  4. Tvättmaskinen
  5. Mannen
Men vi kan ju konstatera att utan er, våra män, pojkvänner, killar eller vad vi nu har för relation till er, står vi oss slätt! Love you!

Nä nu blir det nog sängen. Ska ju faktiskt upp och jobba imorgon!

Nattikramar till er från mig!

måndag 12 oktober 2009

Jag + familjen + Örebro = Äntligen sant!

Så var det gjort! I vardagsrummet står en ny tv. Äntligen! Priserna har ju sjunkit så t o m vi förstod att man kunde göra ett klipp på Net on Net. Nu står den alltså där - i vardagsrummet - svart o blank. Så fin så fin - måste nog putsa upp omgivning lite så den matchar tv:n. Men få se nu...ledig först på söndag...hmmm. Ja, ja! Städningen är det iaf ingen som tar ifrån en?

Ja, tänk alltså att jag tillbringade en hel dag i Örebro. Det var fantastiskt underbart - gå och strosa och rota lite, träffa barnen, äta god mat på Pacos (kan rekommendera deras hamburgare). Om vi nu bortser från tv:n så handlade vi inte värst mycket. Vi njöt mest av att se annat än Hällefors. Tänk bara att få köra bilen i mer än 50... Bara det är värt resan...

Lelle hade lite problem förresten. Han hade sin rullator med sig och den rackarn blev så jäkla statisk så han kunde inte hålla i handtagen tillslut. Det sprakade och small omkring honom - så det slutade med att han hängde över rullatorn som en annan ostkrok. Så nu måste vi ju hitta en lösning på det problemet tills nästa resa. Några förslag? Jag tyckte ju att han kunde ta rullstolen - men han protesterade direkt och jag förstår honom - det är skönt att kunna få gå lite. Han behöver den träningen också. Han har ju knappt inga ryggmuskler kvar så det är bara att träna och åter träna - men det går så sakta tycker han.

Ibland (som igår) kan man faktiskt nästan glömma bort sjukdomen och känna oss som den helt vanliga familj vi egentligen är - vilket känns helt underbart! Man måste fånga guldkornen ni vet!!! Vissa vardagar vill man bara glömma och då gäller det att kunna ta fram guldkanterna! Och det bästa av allt är att det behöver inte vara så stora saker som händer utan det kan vara det lilla i vardagen - t ex att vakna och se att Lennart ligger där bredvid mig, kunna sitta ute i solen tillsammans och dricka kaffe, kunna ta en liten promenad i kvarteret...eller kunna vara med båda döttrarna och mågen i Örebro för att bara vara...ja listan kan göras lång!

Det är ju synd o gnälla en sån här dag - men jag har så in i bomben ont i nacken och hela vänstra axeln och armen. Vet fasen inte vad jag gjort. MEN -det gav mig en anledning att lägga mig i solariet. HERREGUD - det var sååååå sköööönt! Tyvärr är ju allt underbart kort - så nästa gång måste jag ha fler tior i beredskap - nog vill jag sola i minst 21 minuter...hmmm.

Jaha där ser man! Detta var inte alls vad jag hade tänkt ta upp i dagens skriverier - men det är faktiskt det här som är så roligt med att blogga. Tankarna flyger och far - därför vet man aldrig vad det blir. Ibland är det väldigt planerat och strukturerat och ibland blir det lite wild & crazy!

Nä -nu skall jag börja förbereda mig för kvällens dokumentär - Regissören - som naturligtvis är ett verk gjort av Documentary Group! Kl 22:05 på SVT 1!

Kramen till er alla därute och tack för alla vänliga ord om min blogg!

lördag 10 oktober 2009

Jag älskar Singing Bee!

...och Blossom Tainton. Hur mycket jag än funderar så kan jag inte komma på någon annan kvinna som är lika snygg som henne!!! Tycker om hennes personlighet och har alltid tyckt hon är så fin! Skulle jag få vara någon annan för en dag skulle jag nog vilja vara just henne!

Inatt höll jag på att bli galen. Trodde aldrig att jag skulle somna. Efter en vecka med halvtaskig sömn så tror jag att denna natten tog priset - somnade vid halv 4-4. Passar ju jävligt bra när man ska upp och jobba på DG:s! Har varit som en zombie hela dagen. Tur att det bara var jag som såg de svarta påsarna under mina ögon i morse. Hade Oriflames mirakelgel för ögonpåsar som tur var - annars hade jag fått hämta en av mina BH:ar... Stod och log lite för mig själv - insåg att det är väl vid min ålder dessa synliga teckan skall börja komma. Det måste ju vara därför Oriflame har en sån specialgel??? Jodå - jag älskar mig själv - men inte så tidigt på morgonen. Hoppas jag får sova ordentligt inatt!

Förra helgens missade Örebro-resa skall tas igen imôra. Vi gör ett nytt försök med att kolla efter en superbra och skitbillig tv. MEN imorgon får hela familjen en bonus oxå! Får nämligen träffa Carro och Mågen. Ska bli så underbart trevligt! Kom på att det är bra att få tekniska råd av de yngre förmågorna. Släkten är till för att utnyttjas! Fniss...

Får inte glömma bort att tacka alla inblandade (=chefer och personal på DG:s samt ica-strumporna - denna gång i ljusgrått) för en jättetrevlig personalfest i torsdags! Vi åt, drack, körde lite Singstar och dansade såklart! Äntligen fick jag svar på vad SKA är. Skön partyreagge! När jag kom hem höll det på att sluta illa! Lelle nästan förpassade mig ut i soffan när jag kom hem. Han påstod att jag STANK vitlök så han inte stod ut... inte så konstigt - åt en suveränt god gryta som jag tror hade hela vitlöksklyftor som huvudingrediens. Maken påstod att det stank i kring mig idag oxå när han besökte mig på fiket...Å så påstår han att han har tappat luktsinnet??? Men det är väl som med karlarnas hörsel - de hör det de vill höra.

Tur för mig att han inte förstod att jag gjorde allt för att dölja alkoholstanken...
men å andra sidan är det svårt att skilja en eventuell bakfylledoft från en vitlöksdoft.
Det finns en person i vårt hushåll som ALLTID påstod (han kan ju inte dricka nuförtiden pga medicinerna) att:

- Jag bakfull? Nä-det måste va vitlöken.

Succén på p-festen var denna låt som jag länkar till. Ni får själva avgöra vilken version som är bäst. Vill man drömma sig bort till Bredsjö eller till Grekland? Det är bara att välja!

Nattikramar till er alla!

onsdag 7 oktober 2009

Erik! You made my day!


Det är bara att inse faktum. Jag hinner inte skriva i min blogg varje dag hur gärna jag än vill. Just nu går livet i superturbo... Gud - om dygnet kunde vara 36 timmar och att man var tvungen att göra braiga saker för sig själv de där extra timmarna. Då skulle livet vara underbart.
Jag berättade ju att jag hade skrattat hejdlöst på jobbet förra veckan - and this is why!
Ni vet - Snygg-Erik på jobbet - fick mina tårar att rinna. Han gjorde det helt ovetandes. Så här i efterhand tycker jag riktigt synd om honom. Så jag säger bara:
- Förlåt Erik för alla dumma skämt. Men du bjuder faktiskt in en hel del - och du vet hur det är - det man ger får man ofta tillbaka!

Men priset tog han alltså häromdagen. Vi satt några stycken på jobbet och diskuterade arbete och bollade lite idéer - allt var väldigt seriöst. Helt plötsligt kom jag på mig själv att sitta å stirra på något som jag först inte fattade vad jag stirrade på. Förlorade mig själv i tanken en stund alltså. Sakta men säkert gick informationen fram. Det jag stirrade på var skaftet på Eriks strumpa. Insåg efter en minut att det var en text på strumpan - och inte vilken text som helst heller - ni kommer tro att jag ljuger.... jag läste sakta för mig själv:
-ICA Supermarket!
Jag vet att min hjärna inte är som alla andras och att min humor är alldeles för sjuk stundtals - men detta var mer än jag kunde ta just där och just då. Jag tappade koncentrationen totalt på vad min ena kollega sa och upprepade åter samma ord några gånger. Läste jag verkligen rätt?Försökte hålla mig för skratt men tillslut asgarvade jag. Kunde knappt förklara vad det var som var så roligt. Stackars Erik... tror han blev generad, men han insåg väl det komiska i det tillslut.
Min kommentar till honom var typ:
-Du som är så snygg för övrigt - hur fan kan du sätta på dig så fula strumpor? Han måste ju tro att jag är helt galen - och då ska vi ju inte försöka oss på att förstå vad de andra två tänkte om mig?! Jag kunde helt enkelt inte sluta skratta. Han upplyste mig om att de fanns i 10-pack och då fick man även strumpan i grått. Att jag inte dog...
Var förståss tvungen att fråga vart han köpt dem, men det var väl en överflödig fråga. På ICA-supermarket så klart!! Men hans mamma hade köpt dem. Så han blev förlåten.
Det hela slutade lyckligt - Erik erbjöd sig att ta ett kort på sin fina strumpa för att jag skulle kunna lägga ut den på min blogg. Så varsågoda min vänner!

Imorgon kväll har jag inte tid för er...då är det personalfest. Jag hoppas Erik har bytt strumpor tills dess...

Tusen kramar från mig till er!

lördag 3 oktober 2009

Na na na ni na na na ni na na na na naa - veckans boktips!

Åh - det spritter i hela kroppen! Tänk att lilla jag skall åka till stora staden Örebro idag! Vi ska kika lite på en ny tv (som förhoppningsvis är skitbra & skitbillig) eftersom vår har lagt av. Som tur är har Jessica flyttat ut sin lilla tv så vi åtminstone har nåt att titta på. Det är inte riktigt samma sak, alla är ju som små myror - för att inte tala om texten. Tur man kan engelska åtminstone så man förstår vad folk säger.

Det låter kanske som det skulle vara värsta äventyret att åka till Örebro. Jag kan säga att jag var dit i juli någongång - och naturligtvis hade vi tid på lasarettet. Innan dess åkte jag nästan varje dag hela april och sedan någon dag i veckan maj och juni för att hälsa på älsklingen när han låg inne. Därför känns det gôtt att kunna åka för att bara göra något annat än att besöka sjukhuset! Bara få byta miljö - jag får snart panik. Det känns som jag bara jobbar och jobbar, när man är ledig är det så mycket man ska hinna med, och huxflux är det kvällen. Då är det bara att släpa sig i säng. Så en resa till Örebro är ett välkommet avbrott från allt. Bara Lelle och jag i en tv-affär. Jag ryser av välbehag! *asg*

Jag lovade ju lite boktips häromdagen. Här kommer några tips om böcker som berör och som jag sträckläste! http://www.youtube.com/watch?v=37nK8oBk5l4
  • Anhörig av Katerina Janouch: Detta är en bok som handlar om Katerina själv och om hennes alkoholiserade make och vad det innebär att vara anhörig till en alkoholist!
  • Klockan 10.31 på morgonen i Khao Lak av Pigge Werkelin: Trodde den skulle vara jättesorglig och bedrövlig - och visst det var den ju också - men inte på det sättet. Pigge berättar hur verkligheten var på ett bra sätt - nästan positivt - nä jag vet inte hur jag ska förklara. Läs den istället så förstår du hur jag menar!
  • Andra sidan Alex av Unni Drougge: Usch, man blir så ledsen när man läser om vilken misär familjer kan leva i. Unni skriver så bra så man är fast från första sidan.
  • Heroine av Unni Drougge: SKITBRA!!!! OTÄCK SOM FASEN!!!
  • Flyga drake av Khaled Hosseini: En sorglig bok som handlar om en liten pojke och hans värld. Hur beslut som man tar för att man tror livet skall bli bra för att sedan inse att det ändå går åt helvete!
  • Tusen strålande solar av Khaled Hosseini: Jag blev så jävla illa berörd, förbannad och framförallt jag fick en annan syn på kvinnorna i Afghanistan. LÄS DEN!

Hoppas ni som jag tycker om dessa böcker. Lämna gärna en kommentar om ni har eller när ni har läst böckerna!

Kram till er alla!

torsdag 1 oktober 2009

The bitch is back!


Är äntligen tillbaka vid datorn! Den här veckan har det verkligen inte funnits varken tid eller ork faktiskt. Och gårdagskvällen ägnade jag åt att spendera pengar via Swedbank, det är ju så jäkla roligt. Så jag passade på *fniss* och roa mig ordentligt. Men det är ganska lätt att hålla sig för skratt när man ser hur summan bara växer och växer - å vips så är det nästan tomt på kontot!

Har haft underbart besök i helgen av min lillasyster och hennes familj. Äntligen fick man sitta å bladdra lite med sin lillasyster samtidigt som vi åt lösgodis och drack kaffe. Det var så jävla mysigt och så längesedan! Tack tack tack Katarina!
Även om jag tycker väldigt mycket om mitt jobb på DG:s så måste jag erkänna att det var lite tråkigt att lämna alla goa barn för att jobba på lördagmorgon. Hade hellre suttit vid bordet och haft en lång och härlig kollektivfrukost!

Och jag älskar att se och höra min Lelle skratta riktigt ordentligt! Det händer inte så ofta nu för tiden. Thompa (svågern) är en riktig spillevink och har så mycket roligt att berätta. Denna gång handlade det om deras äventyr med en liten och gammal husvagn med backbromsar som de skulle trassla ut från en mack. Det var inte lätt gjort tydligen. Lelle skrattade gott åt detta - timmerbilschaufför som han är! Han kan nästan vända timmerbilen på en sockerbit. (Nu tyckte han att jag överdrev)

Detta har gett oss (speciellt mig som står utanför och pekar) åtskilliga tillfällen att glänsa på olika campingar. Alla som har kört in med ett ekipage på en camping vet att man blir uttittad av alla! Jodå - det händer t o m att folk tar ut sin campingstol och ibland en öl från förtältet för att sitta och tala om för alla att det där gååååår aaaaaldriiiiig! Vi har nog gjort dem besvikna mer än en gång;) Och jodå - vi har gjort likadant - men vi tycker det är roligare att kolla på alla som skall sätta upp sina förtält. Fy fasen va osams en del blir - och där sitter vi å flinar och låtsas som det regnar ute.

Nu hade alla i kvarteret otur (Katarina & Thompa tur) - de fick inget att titta på - vagnen var redan uppbackad och klar på gården. Jag var så avundsjuk - ville också sova i vagnen, vår pärla som inte blivit använd på över ett år nu. Men vem vet - vi kanske tassar ut i helgen. Eller tassar och tassar. Först måste ju makens extra extra specialmadrass bäras ut och sedan snarkmaskinen. Rullatorn får han lämna inne av förståliga skäl. Hmm - får börja bearbeta honom nu...

Imorgon är en annan dag - och då återkommer jag med massor av roliga saker. Skall bl a berätta och även visa varför jag skrattade så jag grät på jobbet idag! Lite boktips skall det oxå bli. Men det blir imorgon det. Nu ska jag hoppa i säng och läsa Henning Mankells "Pyramiden" som jag köpte för 5 kr på Bokloppisen i Södra Hyttan, Hjulsö. Första besöket någonsin i somras - hoppas de fortsätter nästa år - då blir det ett nytt besök!

Nightyhugs från mig!

torsdag 24 september 2009

Sitt fritt! (Alltså shit pommfritt)

Min lilla systerson har myntat det uttrycket. Han hörde väl vad mamma o pappa sa och det närmsta han kunde komma då var just: - Sitt Fritt, med bestämd ton.

Och precis idag passar det uttrycket. Har glömt att ringa Gästis för att boka massagen, men jag har gjort en massa annat roligt istället! T ex träffat nya arbetskamraten och druckit kaffe med henne och Anna. Mycket trevligt!!! Serverat några italienare espresso, fick prestationångest - men de verkade nöjda. Har suttit och drömt om solsken och salta bad. Men enda resan inom synhåll är 25-årsjubileet med min gamla (jo, vi börjar väl kunna göra skäl för just det ordet...) klass till Åland med Cinderella i mars. Och där skiner väl inte solen??? Och vill man ha salta bad får man antagligen hoppa överbord! Om man inte har frusit ihjäl innan man nått vattenytan förståss. Optimist? Javisst!
Nej, just nu vill jag ha 35 grader i skuggan, en läskande drink, en stor skiva vattenmelon och en påse pistagenötter och bara ligga i solen, lyssna på vågorna (för jag är den enda turisten där o det är lugnt & skönt) nynnar gör jag också - hakona matata... Åhhh, det skulle vara underbart! Sitter just nu och ler som en fåntratt ;) TA MIG TILL SOLEN! HALLÅ? NÅGON? Men ni får bjuda!

Fick precis veta att min kära lillasyster med familj kommer hit imorgon och stannar över helgen. Skojsigt tycker vi! Det är faktiskt så att det är den minsta i familjen som sa "Sitt Fritt" för nåt år sedan! De får kojsa på gården i vår husvagn! Ni är hjärtligt välkomna!

"Livet är inte dagarna som går - utan dagarna man minns"

Kram till er alla!

V.I.P-kväll hos mig!

VIP-kväll hos C.A.L.L.J. D.e.s.i.g.n!
Onsdag den 30 septemer kl 19 - 21

Vi kommer att:


  • Visa höstens färger och smycken
  • Demonstrera smarta produkter för tjejer/kvinnor
  • Bjuda på överraskningar och enklare förtäring
  • Ha fina erbjudande och utlottningar
Biljetterna kostar 50 kr varav 25 kr går till Rosa Bandet!

Välkommen med din anmälan till butiken på Schillingvägen 2, Hällefors, mitt emot Pekå´s.

Eller maila mig på : eva-lena69@spray.se så kontaktar jag er

Välkomna!
Eva-lena Carina Jessica

onsdag 23 september 2009

Idag är det en ny dag - tack och lov!

Vill tacka för den positiva respons jag fått om min blogg! Det värmer mitt hjärta att jag kan förmedla något som andra kan ta till sig. Vill vara så rak och ärlig jag kan utan att göra andra ledsna - för det är verkligen inte meningen med min blogg! Däremot vill jag att man ska kunna känna igen sig - glad eller ledsen spelar inte någon roll. Huvudsaken är att man kan känna att man inte är ensam därute! Extrakramar till er ikväll!

Vaknade, som ni märker, lättare till sinnes idag. Känner mig fortfarande lite omruskad men är på väg uppåt! Hur är det nu Mark Levengood säger? Typ:
- Det är bara att bryta ihop - resa sig upp och gå vidare! Så sant, så sant. Har inte kunnat säga det bättre själv.
Bilden är hämtad på http://www.stureplan.se/articles/7530/

Måste förresten rekommendera Jonas Gardells böcker om Juha, som delvis är självbiografiska. Det är bland det bästa (och ibland svårlästa) jag läst - ever! Fy fasen vad jag har gråtit när jag läst de böckerna. Och fy fasen va jävla elaka människor kan vara mot varandra. Jag vet att jag inte är som alla andra - men jag måste säga att Jonas Gardell är en av de människor jag verkligen beundrar. Lyssna på vad han har att berätta och tänk på vad han har fått gå igenom - och ändå står han upprätt idag - jag är djupt imponerad!

Har jobbat på DG:s idag och det har varit full snurr. Det är jättekul! Verkar som att sopplunch lockar lite folk! Vi tackar för berömmen vi får. Anna och jag lagar sopporna själva så vi blir självklart glada när ni tycker det smakar bra!!! "Chefrarna" är iväg på bokmässan i Göteborg. De ska köra livesändning och jag kommer att ge er länken dit imorgon. Trevligt att kunna vara på 2 ställen samtidigt!? Vissa dagar vill jag kunna dela mig i minst 8 delar - men det är väl inte något man skall önska sig kanske? Har svårt att se mig i det skick jag är och ta det x8, herre guuuud! Vad skulle det bli?

Har såklart fått sms fått ena chefen - han med nummerplåtarna - han har hittat ett par nummer till. Nu får jag allt lägga på ett kol. Har iaf hittat 202 så nu behöver jag hitta de där som jag såg nyss - 203 & 204...Det är knappt jag har tid att köra bilen längre - vill helst bara kolla in alla bilar man möter, vilka man har bakom och vilka som står parkerade överallt... Beroende? Jag? Näe? Behöver snart åka på en bussresa så jag kan sitta å bara koncentrera mig på att kolla skyltar *asg* helst ensam - skulle väl inte vara så trevligt sällskap antar jag!
Nej - det finns allt viktigare saker att ägna sig åt. Som att boka tid för massage på Grythyttans Gästgiveri kanske? Fick det i present av min andra familj - de gamla arbetskamraterna på Brukshotellet Sörgården - när jag slutade där. En skön massage och sedan en vända till solariet kanske skulle göra mig gott. Fylla på min energidepå lite. Ja, så får det bli. Ringer imorgon!

Kramisar till er alla!

tisdag 22 september 2009

Grattis gumman på födelsedagen<3

När jag har mina ljusa stunder så verkar ingenting omöjligt. Som nu i söndags när jag en stund kände för att städa. Vad gör jag då? Jo, sätter upp omöjliga mål som tidigt på dagen verkar så enkla att uppnå - men som blir svårare och svårare att fullfölja ju längre dagen lider. Glömde bort att lyssna på mig själv en stund, var ju trött, men kunde inte tillåta mig att sätta mig ner och inse att nu får det vara nog.
Igår var jag stressad innan klockan ringde (ni vet ju att jag hade svårt för att sova oxå...) och hela dagen fortsatte det så. Hade en jättetrevlig kväll med födelsedagskalas och fick umgås med mina nära & kära. Men det var inte tillräckligt för att ladda om batterierna - för imorse när jag skulle kliva upp för att åka till jobbet så ville jag bara ligga kvar. Att jobba gick bra - om man räknar bort några små missar som att börja laga morotssoppa istället för linssoppa(resultatet blev en linssoppa med morötter i, smart va?) Slutade klockan 14 och visste inte hur fort jag skulle komma hem för att bara få lägga mig och sova. Mådde urdåligt. Mina säkra tecken på min stress är trötthet, har svårt att ta djupa andetag, känner mig som jag bara vill storgråta men stänger av och framförallt känns det som hela mitt huvud är stoppat med skumgummi. Det är så svårt att förklara. Vet att jag dras med ångest över allt som hänt under våren och sommaren och att jag blivit starkare, men jag faller fortfarande då och då. Speciellt när jag inte tillåter mig att vila och ta hand om mig själv. Varför skall det vara så svårt att erkänna för sig själv att det nu får räcka?
Trodde jag lärt mig nå´t under denna resa - men fortfarande så sätter jag ofta andras behov framför mina egna. Man orkar liksom en minut till och ytterligare en minut till men sedan tar det bara stopp, som det gjorde för mig idag.
Skulle ju iväg på Våga Växa projektet mellan kl 16-19. Hade sådan ångest för att jag inte skulle orka iväg på det. Kan man verkligen säga att man inte kan komma för att man är så jäkla trött i hela kroppen? Jag är ju inte "sjuk"? Kunde inte för hela mitt liv förstå hur jag, idag, skulle orka sitta och lyssna på en föreläsning i 3 timmar... För mig var det helt otänkbart men kunde inte erkänna det för mig själv. Skickade tillslut ett mail till samordnaren, hämtade täcke och kudde, la mig i soffan och tvärsomnade. Sov i nästan 2½ timme. Nu är det sena kvällen och jag mår lite bättre men är fortfarande trött trött trött. Kanske ska jag hoppa i bingen?

Vill tacka dig Maria för våran kaffestund idag. Det var skönt att bara få sitta en stund och prata. Det betyder mycket mer än jag kan förklara.

Ikväll firade vi Jessica på 19-årsdagen med fina rosor och en biljett till Lord Of The Dance i Örebro. En slant sitter aldrig fel heller - så jag tror hon är nöjd med kvällen.
Det var vi tre som skulle smaska i oss av det sista av tårtan (vi bantar ju - så egentligen äter vi inte kaffebröd...hmmm...jo - tjeeena)
Makens min var betalbar när Jessica tog 2/3 av biten som var kvar och vi två fick dela på den sista tredjedelen. Vi fick oss ett gott skratt. Men Jessi är en generös flicka så hon överlät istället resten av Daimtårtan till pappa . Naturligtvis förlät han henne direkt. Uj uj uj...

Ja, som ni alla säkert vet så går livet upp och ned och just idag var det neråt men ändå har jag fördelen att ha nära till skratt och kan se det ljusa om så bara för en kort stund. Det är inte alltid det känns lätt att visa sin ledsna sida - det finns ju alltid de som har det värre - vad har jag för rätt att klaga som har hela min familj i livet?

Varma kramar till er alla!

måndag 21 september 2009

Solbrun ändalykt i synfältet!


Var det fullmåne i natt? Måste nog kolla upp det. Somnade inte förräns vid halv 3. Eller var det kanske glädjen över att ha städat en hel dag som gjorde mig så upprymd? Troligen inte. Hade en tid o passa när jag hade min lediga dag, så det var bara att ställa klockan och kliva upp - pigg som en lärka. Ville bara stänga av klockan och fortsätta sova. Fattar inte - förr gick jag alltid upp direkt när klockan ringde, men sedan jag började använda mobilen som väckarklocka så snoozar jag alltid minst 2 ggr. Det är t o m så att jag ibland ställer klockan 20 min tidigare än jag skall upp bara för att få snooza. Herregud...Om det ändå hjälpte - blir nämligen inte direkt piggare för varje gång jag flyttar fram klockan. Tyvärr! Får väl försöka sova ikapp inatt.


Idag har jag fått mig ett riktigt gott skratt och det är så jäkla skönt! Var å handlade när jag fick mitt livs syn. En man som tydligen hade dåligt med resår i wct-brallorna. Å inte hade han kallingar på sig heller eller så hade de lika dålig resår. Jag trodde jag såg i syner men han visade faktiskt halva röva...*asg* (hann t o m notera att han solat utan kallingar- ja jädrar! Skrattar igen) Vart tar man vägen när man står i kön bredvid och inte får skratta hejdlöst på direkten? Han stod i godan ro bra länge innan han drog upp brallorna och gick i sakta mak vidare i livet. Visste inte hur fort jag skulle komma ut från affären för att äntligen få skratta åt eländet. Carina trodde nog jag blivit halvt galen när jag kom tillbaka till butiken.


För att få livet att gå ihop någorlunda så grattade vi lillsnuttan våran idag, en dag för tidigt. Imorgon fyller minstingen Jessica 19 år! Otroligt! Vår goa granne bakade en jättegod tårta (hon är suverän på tårtor) TACK gumman!

Å du Jessi - Mammi blev glad när hon kom hem - du hade dukat, laddat kaffebryggaren och donat. Så det var bara att sätta sig vid dukat bord! Vardagslyx! Love you!


Det är mysigt att sitta här med familjen (nu menar jag även far- och morföräldrar, gammelmoster) å bara slappna av å skvallra, skratta och spy galla över alla orättvisor i samhället! Kan ju säga att min svärmor har haft problem med redan betalda fakturor från vår kommun - problemet är att hon gång efter annan får påminnelser och inkassokrav fast de är betalda. Och det har bara inte hänt med en räkning heller...Alla hon pratat med ser ju att de är betalda när hon ringer, men ingen kan se till att hon inte får betalningspåminnelser. Visst är det väl underligt?


Nu skall jag ta rygg på maken och hans rullator in i sovrummet! Han har kännt sig krasslig ett par dagar nu - oron ligger ständigt på lur...Bästa medicinen för honom är att vila...och jag har svårt att slappna av helt när det är så här. Får vara livrädd att han skall bli förklyld. Hoppas att han mår bättre imorgon.


Kram på er alla!

söndag 20 september 2009

Stora städarda´n



Tvi vale! Inte ens en balja kaffe kan få mig pigg på städning en HEL dag. Duttar runt på saker som inte lagts på sin plats iväntan på bättre tider.

På allmän begäran *fniss* kommer en bild på eländet...(kram till dig lillasyster)

Lilla flickan fyller 19 år så vi måste ju se till att allt skiner och glänser så alla tror att man inte mår dåligt - fortfarande. Någongång måste du ju ta dig ur din formsvacka. Det har ju trots allt gått flera månader nu - du kan väl inte må dåligt hur länge som helst? Eller kan du det?

Visst fan kan jag det! (Jo, jag känner mig lite bitter just nu, men det går snart över)


Lyssnar på Spotify för att hitta alla gamla godingar sedan man var liten. Ni vet Dr Hook, Donna Summer och Små lätta moln med Pugh Rogefeldt. Drömma sig tillbaka till sin lyckliga barndom. När man bara städade sitt rum först när morsan hotade med att köra allt till soptippen=O)
Det bästa städlåten måste jag säga är (The?) Four Horsemen med Metallica, men hittar den inte för 17. Grrrrrrrrrrr! Hade jag satt den på repeat hade jag varit klar nu, garanterat!

Ahhh - nu känns det faktiskt lite bättre. Skönt att spy lite galla i 5 minuter, eller bryta ihop, för att genast hitta lite ny energi. Kanske sätta på en balja kaffe till? Mår ju redan illa från förra baljan så det är bara att fylla på!

Kram till er alla från mig och dammråttorna

lördag 19 september 2009

Storleken har ingen betydelse! Eller?

Äntligen en liten lugn stund över! Har stoppat fläskkotletter i ugnen. Ett specialrecept till Tupperwares Ultra Plus-bytta. Skall stå inne i ca 1 timme. Så nu finns det tid att blogga... Äntligen!! Får nästan abstinens när jag inte hinner med;)

Det var roligt att ha smyckeskurs igen. Har inte haft kurser i pärlbutiken sedan i juni. Det var 3 kursdeltagare och Jessica och jag. Det är så härligt att se hur alla går in för sitt skapande. Stundtals blir det helt tyst - man hör inte ens att någon andas. Så då brukar jag lite försiktigt säga åt dem att inte glömma bort det. När jag tycker de hållt andan för länge - då avbryter jag för fika.

Ja, just det ja!!! En av mina kursdeltagare hade med sig en gurka som present. Hon odlar gurka i sitt växthus och har tydligen VÄLDIGT bra hand med gurkorna! Jag har aldrig sett en så grov och lång gurka i hela mitt liv. Jag rodnade nästan. Vi hade väldigt roligt åt gurkan en stund, men fick lov att koncentrera oss på pärlorna... Som fika hade vi bl a digestivekex och omkrestsen på gurkan var samma som kexet. Man såg bara pyttelite av kanten. Dä ni! Det kan man kalla rediga grejer! Det är annat mot ölkorv.

Fick faktiskt tyst på en arbetskamrat för något år sedan angående ölkorv. Han hade stimmat hela dagen och varit på om allt! (I restaurangbranchen är ju tonen väldigt rå men kärlkeksfullt hjärtlig) Fräck i mun hade han varit oxå - till råga på allt. Så stod jag och skulle skära upp lite tilltugg till ölen. Vecklade upp en ölkorv, ni vet en så´n som ligger packad vikt på mitten, ca 1 cm i diameter och 50 cm lång... och innifrån köket hördes en röst skrika om storlekar på diverse kroppsdelar - han tyckte väl att jag skulle rodna. Jag vänder mig lugnt mot honom och håller fram den odelade men fullt utvecklade ölkorven och säger:

- Din sambo, har hon någonsin sett något så långt och grovt i hela sitt liv?

Det var nog enda gången jag fått tyst på honom...Han sa inte ett ljud på säkert 15 minuter. Vi skrattar fortfarande gott åt detta när vi träffas.

Då kommer vi ju osökt in på det här med om storleken har någon betydelse. Och då säger jag bara (också ett minne från restaurangbranchen) har ni någonsin provat att klia er i örat med armbågen? Självklart har storleken betydelse - allt är ju relativt!
Nej nu lämnar vi detta ämne innan jag gör bort mig för mycket!

Har ni liksom jag passat på att sitta i solen och dricka kaffe idag? Det var ju helt underbart! En kär gammal vän var här på besök med sin hund. Så hela familjen, inklusive Pepzi, har haft en trevlig eftermiddag. Och nej, han hade inte eget kaffebröd med sig. Så jag fick bjuda på glass... storartat. Blir ni inte imponerade?
Vet inte vad som fick mig att helt plötsligt hämta min lilla sekatör. Solen kanske? Gick loss som en furie bland pionbuskar, gulnande löjtnantshjärtan och tistlar(hm). Klätterrosen fick sig också en omgång. Så nu är framsidan städad för hösten. Skall bara köpa hem lite ljung och plocka tallris så kan snön få komma när den vill. (Skoja bara) Planerar att ta baksidan imorgon. Måste flytta lite på en del blommor där för till vår stora lycka har de börjat gräva för fibernätet här uppe i kvarteret. Så jag måste bereda väg för indragningen - rätt genom rabatten såklart.

Mmmmm, en ljuvlig doft sprider sig i huset! Maten börjar bli klar. Ska duka lite och försöka ordna lite goa grönsaker. Gurkan är tyvärr slut! Den var inte bara stor - den var oxå jättegod. Det är annat än massproducerat! Så tack än en gång!!! (Jag vet att du läser min blogg ibland...) Kan jag kanske beställa en ny?

Kram till er alla från överlyckliga mig!

onsdag 16 september 2009

Smyckeskurs och VIP-kväll på Callej Design

Idag har det varit en kalasdag!

Har fått mycket gjort och haft intressant diskussion på jobbet!!! Behåller det för mig själv så länge - men så fort jag kan skall jag berätta för er alla...tråkigt va?

Har haft besök av en säljare i butiken idag. Det finns så mycket fint och en del av det kommer att hamna i min lilla butik!
Just det! Imorgonkväll (torsdag 17/9) har jag smyckeskurs i butiken. Har fortfarande några platser kvar och man kan anmäla sig ända till klockan 16:00! Så jag säger som Gunde Swahn:
-Skynda, skynda!

När jag ändå håller på kan jag ju även flagga för VIP-kvällen vi skall ha den 30 september. Då kommer vi visa höstens smycken, demonstrera lite olika fiffiga produkter och ha en trevlig kväll tillsammans. Naturligtvis har vi även lättare förtäring, olika lotterier och fina erbjudanden som endast är till för er! För mer info eller för köp av biljetter kom till butiken på Schillingvägen 2, Hällefors (såklart).

Planerar även en ren "pärlkväll" som går helt i pärlornas och det egna skapandets tecken med lite tips och trix så håll ögon och öron öppna, det kommer att vara ett bra tillfälle för att utbyta erfarenheter och inspirera varandra! Återkommer med det!

Trodde aldrig att jag skulle tycka att det var så roligt att blogga! Därför är jag riktigt förvånad att jag helt enkelt inte ens orkade att skriva några enkla rader igår. Men satt på en introduktion till ett projekt för kvinnors företagande. Så först jobba - jobba och sedan sitta koncentrerad i 2½ timme och lyssna, hem för att äta lite och sedan var det bara att hoppa i bingen! Dutteliduttan då vad trött man kan bli! Jag orkade knappt lägga mig och när jag väl kom i säng, typ 21.15(jag vet, och jag skäms, det är skittidigt - men det hjälps inte när man känner sig som en zombie)kunde jag inte somna. Är det inte typiskt?! Kollade på nå´n tonårsfilm men inte ens den kunde vagga mig till sömns, och boken har jag ju läst ut. Suck...somnade någongång straxt före tolv.

Vaknade alltså inte utsövd och vacker utan sov så länge jag bara kunde och rusade iväg för att fika på DG:s (alltså frukost;) ) med en av mina kompisar för att sedan bege mig till butiken och träffen med säljaren! Hann faktiskt dra på lite mascara, kamma håret och borsta tänderna - men de trötta påsarna under ögonen kunde jag inte trolla bort och inte huvudvärken heller, man kan ju omöjligen hinna dricka hur mycket kaffe som helst innan kl 9 på morgonen när man kliver upp 7:45! Tillhör den skara som tror att all huvudvärk går att bota med kaffe nämligen, men idag fick jag faktiskt kasta i mig ett par alvedon till Latten...

Om inte morgondagen skall bli likadan är det nog bäst jag lägger mig nu! Så på med nattmössan och in i dimman - vi hörs imôra!!

Kram på er alla!

måndag 14 september 2009

Lyckan är något temporärt

Kan inte hålla mig! Måste bara citera lite ur boken jag läser just nu "Min stora kärlek" av Sarah Dunn. En bok som man bara läser rakt upp o ner utan att tycka nåt egentligen. Men det finns lite ljusglimtar här och där. Detta är en ljusglimt som man både kan skratta å gråta till. Den passar in på så mycket, inte bara i förhållanden!!! Var lite trött (läser alltid när jag lagt mig för att sova) så jag fick faktiskt läsa det några gånger och log mer o mer å tänkte att detta måste jag skriva i bloggen - så varsegoa!

"Man faller för en person för att ens undermedvetna gillar något i deras undermedvetna, och det är först långt senare som man upptäcker att det där som ens undermedvetna gillade var det faktum att personen i fråga är som gjord för att såra en på exakt det sätt man fruktar mest."

(Ja, vad mer finns att tillägga. Men som jag förklarade för ena dottern häromsistens: Allt som gör ont blir sedan till livserfarenheter som man kan se tillbaka till och känna att man blir starkare och starkare av efter vägen, och denna personen blir du och ditt liv.)

Men det allra bästa och mest svårlästa (?) kommer direkt efter...

"Och det värsta - för det är inte slut än - är att även om man tror att man räknat ut alltihop så har man inte det. Till och med när man tror att allt är solklart är det inte det. Till och med när man tror att man dragit fram allting i ljuset så har man inte det. Man bara tror att man har gjort det. Ni sitter säkert och är övertygade om att ni har allting klart för er. Ni tänker antagligen; jo, jag var precis som du en gång, men sedan gjorde jag det som krävdes, jag började förstå hur mitt psyke fungerar, jag hittade rätt person, vi gör speglande övningar med varandra, vi har dragit tillbaka våra projektioner, och nu är jag lycklig. Och jag säger inte att ni inte är lyckliga. Jag säger bara det här: varning för lycka. För lyckan har för vana att vara temporär."

Say no more! Hugs for you all!

Kontakt med högre makter?

Vart tog söndagen vägen? Hann inte ens blogga...jisses.


Har jobbat på DG:s hela dagen idag. Måndagar jobbar man i fiket själv. Stressigt! Hade, som vanligt, lagt upp en liten uppgift att göra när jag kom hem - men har ränt på jobbet idag så det har blivit en stund med darlingen och Jessi vid köksbordet. Orkade inget annat. Småpratat lite om ditten och datten. Hade det varit som jag planerat hade jag rensat och torkat ur kylskåpet ikväll - men vi (jag och mina löss) får väl ta det till helgen. Det rymmer nog inte någonstans;)

Nu ska ni få höra vad som kan hända en vanlig dag/vecka i mitt lilla liv! Hade lyckats att trippelboka mig imorgon, tisdag. Fattade inte att tisdag och 15/9 var samma dag! Förra veckan bokade jag in en försäljare till Callej Design. Hon skulle komma på tisdag mellan kl 9 och 10 eftersom jag inte ska börja på DG:s förrens kl 12. Passade ju utmärkt!

Sen lyckades jag att byta mitt em-pass på DG:s för att följa med maken till lasarettet den 15/9. Fortfarande så kopplade det inte att detta var samma dag. Öhhhhh????? Tror nu att jag skall jobba 7-11 för att sedan tillbringa dagen på USÖ samt hinna med en blixtvisit till IKEA och Onoff!

I fredags började jag ana ugglor i mossen - då kom nämligen en annan företagare och frågade om jag skulle med på en kurs för kvinnligt företagande tisdag den 15 september. Jag ljuger inte om jag säger att jag helt plötsligt såg ut som ett rikspucko. Men jag tror att jag lyckades hålla masken?? Jag lovar att mina hjärnceller fick grönt från alla håll samtidigt! Stammade fram ett:

-Självklart! samtidigt som jag tänkte "Hur fan ska jag lösa detta?" Jo jo! Förträngde ändå detta faktum hela helgen. Ända tills jag la mig igår kväll. Men måste ha somnat av ren utmattning då jag imorse slog upp min blågröna utan att vara ett dugg klokare!

Grymtade lite på jobbet om att jag fick hoppa över lasarettet med Maken - för kursen kan jag inte missa! För mycket bra info för att missa... Men hur jag skulle lösa problemet med att befinna mig både på DG:s och i butiken samtidigt la jag åt sidan. Tänkte att jag får väl lov att ringa försäljaren och pinsamt erkänna vilken miss jag gjort och hoppas på att vi kan byta tid eller dag...men sån tur kan man ju inte bara ha?! eller???? Som ständig optimist så hoppades jag ju att det säkert skulle ordna sig! Hmmmmm......

Ni kommer inte tro att det är sant!

Försäljaren i fråga ringde mig under förmiddagen och frågade om jag kunde byta till onsdag förmiddag istället. Det hade kört ihop sig! Ja, jag säger då det. Har jag direktkontakt med någon högre makt - såg denne makt min vånda igår kväll, min totala förvirring imorse? Jag skiter i vilket faktiskt! Helt plötsligt har jag både tisdagen den 15 och onsdag den 16 september under fullständig kontroll!!! *asgarv* (jag kan väl åtminstone få tro det en liten stund...)

Kan man bli annat än överlycklig?


Egentligen skulle jag ta upp lite om den nya boken jag läser. Samt lite kloka ord från min favvofilm - "Into the wild" ni veeeet. (Ni har väl inte glömt Tobbe från Köping?) Men av hänsyn till er mina kära läsare får jag ta det en annan dag. Ni har väl annat att göra än att läsa min blogg hela kvällen!?



Kram på er alla!

lördag 12 september 2009

Tacogratäng =p

Då har man jobbat helgen igen - för första gången på - hmmm- få se nu...sex veckor. Det är väl bra gjort när man är schemalagd varannan helg?? =)
Lite rusch var det ändå pga marknaden. Stundtals var det tur att vi var 2 st i tjänst idag.
Direkt efter jobbet bar det i väg till affären för att handla ingredienserna till kvällens tacogratäng. Mums! Tror inte jag har ätit det sen typ januari. Satte flickorna i arbete med maten när jag kom hem. Det var hur mysigt som helst att hela familjen var i köket och småtjafsade om allt. Vi konstaterade att mågen inte har ätit svärmors goda tacogratäng - så det skall bli repris av menyn när han är med nästa gång!
Den är enkel att göra oxå...
Till 6-8 pers behöver du ca 800gr nötfärs som du gör iordning som vanlig tacos. Använd 2 påsar krydda. Rör under tiden ihop 200 gr philadelphiaost med en stor burk creme fraiche. Kläm gärna ner en eller två vitlöksklyftor. Bred ut oströran i en gratängform. Häll över tacofärsen. Över detta breder man ut en förpackning krossade tomater. Täck sedan med riven ost. Gratinera i ugnen på ca 225 grader (200 grader i varmluftsugn) i 15-20 minuter. Detta serverar man med sedvanliga tacotillbehör och det bästa av allt: tacochips med ostsmak. Sen är det bara att sitta o dutta med chipsen, prata, och ha det riktigt trevligt å mysigt. Lycka till!

Nu ska vi käka lite glass å kolla lite på tv:n. Softa in lördagkvällen liksom. Imorgon är det en helt ledig dag, skall ta en vända på marknaden - det ska ju bli vacker väder imorgon vet ni väl! Roligare än så här blir det inte för stunden. Men jag är fullkomligt nöjd med denna lördag!

Kram på er!

fredag 11 september 2009

Ja, vad ska jag säga?

Har inte så mycket att säga känns det som. Tankarna snurrar i huvudet. Känner mig så jäkla trött bara. Trots alla vitaminer=)
Har varit full snurr med ungdomar som skall iväg, doften av spray och parfym har för en stund jagat iväg doften av handsprit...
Helgens stora höjdpunkt är att HELA familjen är samlad, nåja mamma-pappa-barn. Mågen fick stanna hemma denna gång. Klart flickebarnen skall ut när årets händelse inträffar - marken!
Ser fram emot när jag slutat jobbet imorgon kväll - då skall jag umgås med min kära familj. Sitta o mysa, prata och fika. Bara känna att vi har varandra ytterligare en dag. Det är - after all - det enda som verkligen betyder något.
Så ni som tror att den som äger mest när den dör vinner - ni har missat själva poängen!
Ta vara på er familj - och fånga dagen idag. Imorgon kan det vara försent!

Var rädda om varandra!
Kram från mig

torsdag 10 september 2009

Egentligen borde jag...

Varje morgon när jag kliver upp så har jag dagen planerad i stort. Först det vanliga: morgonrutiner- frukost - jobba - och sen då? när jag kommit hem. Hungrig såklart. Å inte bara jag för den delen... Alla djuren väntar ivrigt på stormatte för då vet de att snart vankas det torrfoder för hunden (inkl. en korvsnutt preppad med epilepsimedicin) och blötmat till våra två katter Gosan och Busan.
När vi alla är mätta, belåtna och rastade så kommer då tankarna på allt jag egentligen borde göra... dammsuga bort dagens, eller rättare sagt, veckans hundhår, plocka ur/i diskmaskinen, tvätta, ringa halva släkten, kanske skulle jag också börja höstgreja ute i trädgården...Suuuuck! Precis där går luften ur mig!
Om ni har varit nära att gå in i den berömda väggen så vet ni hur dessa små vardagliga saker kan ses som oövervinnerliga berg! Till detta skall också tilläggas att jag under våren har haft en mycket allvarligt sjuk make som inte varit hemma mer än 15 dagar mellan 5 feb-27 juni. Jag lovar att det tar tid att återhämta sig.
Helt plötsligt är det inte lika enkelt att bara koka en korv och tina ett korvbröd - jag har t o m ätit den utan nåt på för jag har helt enkelt inte kunnat förmå mig att ta fram senap och ketchup ur kylen som är 1 meter bort.
Idag mår jag som tur är bättre men vissa saker är fortfarande jättesvåra att ta tag i. Det räcker med att ha en sak att göra när jag kommer hem. Annars kommer stressen direkt och med den hjärtklappningen... :(
Vad som gör mig riktigt glad är att vissa dagar har jag energi över för att dammsuga OCH torka golvet - och jag tycker det är roligt. Bara att få känna känslan igen över att tycka det är roligt kan få mig helt rusig av lycka. (Då behövs inte ens handspriten för att göra mig lycklig ;) )
Vill passa på att tacka ALLA för allt stöd ni gett mig under denna svåra tid. Ni har alla en speciell plats i mitt hjärta. Speciella tankar går till våra döttrar som är otroligt underbara - Älskar er mer än jag någonsin kan visa. Puss på er!

Egentligen borde jag lägga mig nu - men tror att jag skall snabeldraka (dammsuga alltså) lite iallafall! Helt plötsligt smög sig en liten glad känsla fram...bäst att smida medans järnet är varmt!

Kram till er alla!

onsdag 9 september 2009

Oboy - vikket vakkert väder i influensatider!

Trodde regnet skulle braka loss idag när jag klev upp vid halv 9. Blåste som fasen men det var ju helt enkelt så att solen ville fram! Wonderful!!
Lovade ju en plastrapport. Det var lika trevligt som jag hade väntat mig! Underbart med lite nya saker och nya fina färger! Min favoritfärg är röd och det var väldigt mycket rött nu. Perfekt! Köpte en fiffig riskokare till micron och så blev det en hushållsrullehållare. Tungvrickare... Tänkte som så att det måste jobba en väldans massa kvinnor på TW - så många smarta saker samlade i en enda katalog...Snillen spekulerar;)
Just ja! För er som undrar vad DG:s står för...kolla in länken... http://www.documentarygroup.se/ om ni klickar på espressobarloggan så hittar ni precis mitt jobb, lite gammal annons, men ändå...
Har nästan bläddrat sönder grannpojkens jultidningar. Skulle försöka att inte beställa ett pussel i år - men det verkar kört! Svåra pussel till juldagen - det är grejer det. Istället för juldagsdans - sån är jag, tråkmåns?

Från den ena toffeln till den andra, som en mycket gammal och kär vän till mig brukade säga, måste vi väl avhandla denna influensa(eller missbruket som sprider sig) som alla i Sverige har skräck för...inkl jag. Tyvärr!
Det är väl ändå sällan som spriten får flöda fritt vardag som helgdag i detta land utan att man får kommentar om att man har problem med spriten. Inte ens i Örebro kan man få tag på denna åtråvärda sprit en vanlig fm. Pga att maken är lite känslig för bassilusker (speciellt andras) så spritar vi hej vilt hemma. Doften av handsprit lägger sig som en dimbank runt vårt hus...Det är nästan så man kan åka dit för missbruk. Men men man kan inte vara nog så försiktig. Det finns vissa saker här i livet som jag ALDRIG vill uppleva igen. Å inte gubben heller för den delen.

Försöker ta in så mycket fakta som går - men man får en känsla av att denna influensa inte är värre än någon annan - egentligen - men varför sån panik då?? Klart man undrar... men under tiden dränker jag mig i sprit, dricker C-vitamin, äter vitlök och sväljer multivitaminer hela till frukosten. Läser ju som sagt Arvet efter Arn - och där var det dö eller dödas som gällde när Sverige skulle bli Sverige, så jag drar mitt strå till stacken -tar upp striden mot diverse bassilusker. Här gäller det att ställa upp med hela armén! Utrustad till tänderna med diverse vapen! så får vi se vem som härdar ut längst...

Ta fram spriten och håll er friska så hörs vi snart igen!
Kram till er alla!

tisdag 8 september 2009

Äntligen Tupperware!

Efter en halvdags arbete blir det Tupperwareparty hos mamsen ikväll. Det är evigheter sedan jag var på ett sånt party sist. Ska t o m bli kul;)

Eftersom det var min första dag på jobbet (DG:s ni veeeet) så fick vi ju avhandla helgens filmer idag istället för igår. Snygg-Erik, som rekommenderade Into the wild, och jag hade ju lite att diskutera angående denna underbara film. Erik är en riktig filmfantast och har superkoll på allt. Jag mästrade ju lite med att Flickan som lekte med elden har premiär 18 sep - men det visste han ju så klart. Han visste även att Luftslottet som sprängdes har premiär i november. Shit! Jag som inte hunnit läsa sista boken...Läser sista Arnboken just nu - får väl snubbla iväg till bibblan och låna Luftslottet och panikläsa! Vill ju inte kolla in filmen innan jag läst boken.

Just dé - Erik nämnde också att Into the wild finns som bok - som man naturligtvis måste läsa - trots att jag redan sett filmen. Hoppas den finns på svenska - annars blir det jobbigt! 2 böcker i knä´t: Engelskt lexicon och så boken förståss. Pssst! Kolla in bloggen om Into the wild- har länkat till trailern!

Verkar som denna höst blir förgylld med mycket film och många böcker. Jag kommer att uppdatera er, kanske kan jag få er att läsa en bok? Tur att det är på väg mot kura skymning eftersom det känns mer tillåtet att sitta inne å bara mysa. På sommaren MÅSTE man ju vara UTE HELA tiden - trots regn, knott och mygg.

Nä ni goa vänner! Ska dra ner till butiken och Carina (även kallad slaven) för att kolla om det kommit nåt skoj från mässan! Lämnar plastrapport sedan!

Kram allahopa!

måndag 7 september 2009

Smarta grejer från Formex har anlänt!!

Har haft en dag på C.A.L.L.E.J. D.e.s.i.g.n! Det har varit så roligt. Har äntligen fått rätsida på mitt mobila bredband, tack Kim på Gummicentra! Så helt plötsligt kunde jag äntligen, med jättehjälp av Carina, beställa de pärlor jag skulle ha beställt under en lång tid. Nu är de äntligen på gång. Idag har också första leveransen från Formexmässan kommit. Jag har inte bara pärlor utan har lite andra nyttiga saker också...

T ex har jag sedan tidigare smarta handväskinsatser som man bara flyttar mellan sina väskor utan att behöva plocka ur var sak för sig. Där finns fack för mobil, plånbok och annat smått å gott. Kan även fästas på golfbagen och liknande... Bara att lyfta ur den ena väskan och stoppa den i nästa utan att behöva oroa sig att man missat något. Finns i storlekarna S, M och L.
Den finns i svart, vinrött och nytt för hösten är den beiga modellen.

Tjejen som designat detta har också smart förvaring för dig som tränar, skall ut på fest eller av annan anldedning vill slippa ha väskan med dig! En liten tygplånbok, Party Pal, som man enkelt fäster i kjol- och byxlinningen. Där kan man stoppa ner nyckeln, pengarna, medlemskortet och betalkortet. En ny variant finns också som passar utmärkt att sätta i stövelskaftet. Detta är ju perfekt om man skall ut på galej! Ni vet ju vad besvärligt det kan vara när man vill dansa hela kvällen...vart gör man av allt - å vem orkar hålla ordning på handväskan hela kvällen??? Man behöver inte ens matcha väskan med festblåsan om man inte vill *skratt*...Så kom in å ta en titt! Vi visar gärna!


Just ja! Har hittat 201 idag! Överlycklig messade jag direkt min kollega. Jag leder med 20 nummer. Nu är det ju lite sport, har ju både Jessica och honom att tävla mot. Än så länge leder jag men de andra 2 verkar ha mer flyt just nu...men jag ger inte upp!



Kram o godnatt till er alla!

söndag 6 september 2009

Kaffe, kantareller och promenad

En ledig söndag kan betyda väldigt mycket. T ex att man sover till kl 10. Gôtt...Käkar frulle tillsammans med maken. Dricker en massa kaffe och bara njuter av livet. Diskuterar livet och löser stora världsliga problem. Hunden å jag på promenad eller han drog med mig på promenad. Hade besök när jag kom hem så det blidde mer kaffe. Våra bekanta känner oss rätt så bra så nästan alla har med sig kaffebröd hem till oss. Så det blir så att vi kokar kaffe och alltid får fika andras kakor. Denna gång en jättegod bärkaka...MUMS!
Tog sen sats för att börja med maten, städa, ta promenad - ja ni vet. Man lägger upp dagen på ett avstressande sätt. Men det slutade med att vi fick ännu mera besök - med sockerkaka denna gången ;P-så på med kaffet igen. Städade av lite snabbt vid 18-tiden bytte om till familjepromenad med hunden, maken och dottern. Det var riktigt friskt och skönt ute. Gubben blev ju frusen, eller frösön som jag brukar säga, som vanligt. Men han glider ju runt på sin elmoppe - svårt att bli svettig då;). Bad om lift flera gånger men det finns tyvärr ingen bönpall på denna variant. Får arbeta fram en egen lösning på detta...
En stor kram till C som kom med jättefina trattkantareller! (Såg i din blogg att du inte hade någon att ta med ut i skogen. Ring mig nästa gång! Jag törs inte gå ut i skogen själv!!!!) Hon fick sig en utskällning av Pepzi som aldrig skäller annars. Kan det ha att göra med att han är en feg liten goldenhanne och C hade ju skitläckra svarta gummistövlar med döskallar på. Han blev väl rädd stackarn.
Morsan och farsan var här en sväng på kaffe oxå(de med sockerkakan) och vips så var kantarellerna rensade. Love you mamma!
Imorgon är det måndag och jag är ledig från DG:s men det betyder oxå att jag skall tillbringa min dag på C.A.L.L.E.J. D.e.s.i.g.n, min lilla butik...
Ha en skön söndagkväll så hörs vi imorgon !

Kram till er!

Into the wild

Säger bara en sak...SE DENNA FILM!!!!!
Jag såg den igårkväll och är fortfarande berörd...
Den handlar om en kille som får nog av familj, pengar och status. Han lämnar allt för att leva mitt ute i vildmarken i Alaska. Det tar 2 år för honom att hamna där och man får följa honom hela vägen dit. Filmen är verklighetsbaserad och tack vare att killen, Alexander Supertramp, skrev dagböcker över sina händelser...så kunde de göra en film om hans stora äventyr...
Det är hur storslagna bilder som helst från vildmarken - så otroligt vackert!
Vissa stunder i filmen kan man till och med önska att man hade modet att göra något liknande. Ena stunden sitter man och ler när man känner Alex glädje över att leva och i motgångarna sitter gråten i halsen.
Den går på Canal+ just nu och har man de kanalerna kan man ju välja när man vill titta på den! Super!
Kolla in trailern! http://www.youtube.com/watch?v=2LAuzT_x8Ek

Den får högsta möjliga betyg av mig. Kram till er alla!

Män som hatar kvinnor

Tyvärr har jag inte läst alla 3 böckerna än utan bara de 2 första. Och dessa stäckläste jag. Det gick omöjligen att lägga dem i från sig. Alla har ju pratat om hur bra filmen är men jag har nog varit väldigt skeptisk till detta faktiskt. Så nu när maken kom hem bänkade vi oss i soffan tillsammans med yngsta dottern för att få veta... (Vill bara sända ett "Tack gode gud" för Telias bredbandstv, för en gångs skull hade de en bra film att hyra...)
Vilken tur att filmen var så bra som alla sagt! Den var verkligen bra, de har lyckats behålla spänningen och mystiken från boken. Visst saknade jag en del saker men det säger sig självt att man inte kan få med allt i en film. Det vidriga i boken var också vidrigt på filmen. Man satt å var förbannad, äcklad och förfärad precis som man var när man läste boken.
Resten av familjen, som inte läst böckerna, tyckte också att filmen var bra.
Kvällens skratt kom faktiskt när Jessica sa att hon tyckte sig tänka som Lisbeth! Mamma satte cashewnötterna i halsen...skulle min dotter verkligen vara likt Lisbeth? Har jag missat nåt eller? Men det visade sig att det var tanken på hur hämnden skulle gå till. Jessi ifrågasatte faktiskt sekunderna innan varför inte gubben fick smaka på samma medicin som L, när hon kom med hämnden i näven...då skrattade vi alla gott både åt Jessi men också av skadeglädje...
Jag rekommenderar er alla att både läsa böckerna om ni nu inte redan gjort det - men öven att kolla på filmen. Jag väntar redan på fortsättningen...och jag hoppas att jag fortfarande kan läsa när den 4:e boken släpps...om nu släkten kan komma fram till någon bra lösning om Stiegs sista del i denna serie.
Kram till er alla!