Var det verkligen din tur att vaccinera dig denna gång?

Jag säger bara en sak! Tänk att detta vaccin skapar sådana reaktioner.
Hur många människor bor det i Sverige? Jo, drygt 9,2 miljoner!

Okej... och av dessa skall helst alla vaccinera sig om man nu bortser från de allra minsta.

Helt ärligt! Hur många av er trodde att alla skulle kunna få vaccinationen första veckan?
Nä - just det. Inte en människa kan väl ändå inbilla sig att dettta skulle vara gjort på en grisblink.

Tyvärr är det ju så att vi inte får tatuerat i pannan vilken grupp vi tillhör. Sedan får vi räkna in den svenska avundsjukan. Bara jag får min spruta så skiter jag i hur det går för alla andra... Varför ska han/hon få sprutan före mig? Jisses säger jag bara...
Man hör diskussionerna i kön på sjukstugan, det tisslas och tasslas om det är rätt människor som är där. Och herregud om någon hamnar före dig i kön. Jag blir så sorgsen av att det alltid skall finnas folk som anser att de är viktigare än alla andra. Och att de kan stå och diskutera högt och ljudligt över vilka de tycker skall få sprutan först. Var för fan tacksamma att ni får sprutan överhuvudtaget! Tänk på alla de som inte ens har den rättigheten! NÄ - fy 17 säger jag.

Sedan har vi ju alla de som har så bråttom och vill få det gjort. Någon har smitit iväg från jobbet, man har en viktig tid att passa, du har reperatörer hemma som kostar pengar eller så skall du ut och köra pensionärer i rullstol. Ja, alla har ett skäl att smita före i kön...

Jag förstår att alla är rädda för att blir drabbad av influensan - man kan ju faktiskt dö. Jag är också rädd för att bli smittad och i värsta fall dö - och för att smitta ner mina nära och kära. Hur skulle jag kunna förlåta mig själv om jag råkade smitta ner Lelle eller mamma? Samtidigt kan man ju inte skydda sig mot allt. Som jag sa förut - ingen har garantier för morgondagen.
Visst - här kan jag nu sitta lugn och trygg(????) för nu har jag ju fått min spruta som bör skydda mig inom 2-3 veckor. Alltså får jag hålla andan ett tag till - och hoppas att vi alla klarar oss.

Jag vill passa på att tacka personalen på sjukstugan för att de ändå har ett sådant tålamod och orkar vara trevliga mot folk som bara klagar!

Ja, nåt annat hade jag inte att säga just nu. Men jag har lite på lager - så håll utkik mina vänner. Jag är snart tillbaka!

Kram till er alla! Och sov försiktigt på den vaccinerade armen - den ömmar kan jag lova!

Måndag fredag måndag fredag måndag.....

Vill lämna en liten varning för vad som komma skall i november och december. Bara så ni vet ÄLSKAR JAG SNÖN & JULEN! Så idag har jag jublat hela dagen!!!!



Bilden är tagen nere vid Brukshotellet Sörgården förra året.

Just det ja! Dagarna...oj oj oj! De bara går och går men vart sjutton tar de vägen? Ja inte vet jag! Jag bara följer med strömmen just nu känns det som. Men det är väl så för oss gammelgäddor (ny titel som jag fick igår) ju äldre man är destor fortare går tiden? Trodde denna vecka skulle gå jättelångsamt - skall nämligen vara ledig nästa vecka. Känns skumt. MEN SKITSKÖNT!

Eller ledig och ledig. Har hur mycket som helst att göra med företaget t ex att komma ikapp med allt pappersarbete. Så det känns faktiskt bra att man kan ägna all sin tid åt det och kunna lägga den ångesten åt sidan. Betar av min lista sakta med säkert och det är nog det som gör att jag faktiskt känner mig bättre och bättre men framförallt känner att jag blivit lite lugnare inombords. Min ständiga inre stress försvinner mer och mer. Ibland kan jag få värsta paniken för allt jag inte gjort, allt jag borde gjort och allt jag borde göra.

Har idag fått en förfrågan om ett ordförandeskap - hjärtklappning direkt. När ska jag klämma in det? Nu när jag äntligen har fått någorlunda kontroll på livet och börjar komma ikapp mig själv skall jag då rasera det direkt p g a att jag skall vara snäll och ställa upp för den goda sakens skull? Min kurator har ändå kämpat ganska mycket för att få mig att inse att jag måste vara snäll mot mig själv och lyssna på mig och vad jag vill. Inte vara snäll mot alla andra på min egen bekostnad och det låter helt vettigt faktisk! Eller hur?

Om ni bara visste vad skönt det är att träffa en kurator. Det allra bästa är att kuratorn inte ens är från Hällefors - han känner inte mig och har inte en enda förutfattad mening om mig och mitt liv. Man kan vädra alla sina konstiga känslor, tankar m.m och direkt få konstruktiva råd utan att det ligger en massa känslor, rädslor och förutfattade meningar bakom. Jag kan skratta, gråta, vara förbannad, besviken utan att skämmas och jag känner mig så befriad varje gång jag går därifrån. Det känns som jag lämnar en bit av mitt dåliga mående och sakta men säkert är på väg tillbaka till mitt gamla jag. Tänk vad det kan kosta på att få nya livserfarenheter!

Nåja, nu till något roligare :) För att stödja Rosa Bandet gick Jessica och jag över till Sonia Janssons fotostudio för att ta några Rosa Bilder. Det var faktiskt riktigt roligt att få toka sig lite framför en kamera. En av bilderna står i mitt skyltfönster! Där har jag oxå datum för smyckeskurser för november och december. Kom gärna in så berättar vi mera. Varför inte göra julklappen till mamma, pappa, syrran, brorsan eller bästa kompisen? Vi har något som passar till alla.

Som avslutning måste jag ju nämna att vi tackat av "Snygg-Erik" på jobbet. Så nu är ingenting sig riktigt likt. Ingen "Har ni sett den här filmen"-diskussion varje måndag. Inga Ica-strumpor att titta på (han var jättenoga med att visa dagens färg). Ingen som smyger sig på en så fort man bara tänker tanken att man skall baka en chokladkladdkaka för att genast börja tjata om att få smaka på smeten... Ja, listan kan göras lång. Om vi saknar honom på DG:s? Njaaa - låt mig få tänka efter - å ena sidan...ja - å andra sidan...ja! Självklart saknar vi dig Erik. Vi hoppas alla att du snart är tillbaka!

Apropå Ica... Vilken härlig reklam de har! http://http//www.youtube.com/watch?v=nN6KfbsEKRc&feature=PlayList&p=3B7D0984DDB4A6AE&playnext=1&playnext_from=PL&index=1

Kram till er alla från mig!