Jag + familjen + Örebro = Äntligen sant!

Så var det gjort! I vardagsrummet står en ny tv. Äntligen! Priserna har ju sjunkit så t o m vi förstod att man kunde göra ett klipp på Net on Net. Nu står den alltså där - i vardagsrummet - svart o blank. Så fin så fin - måste nog putsa upp omgivning lite så den matchar tv:n. Men få se nu...ledig först på söndag...hmmm. Ja, ja! Städningen är det iaf ingen som tar ifrån en?

Ja, tänk alltså att jag tillbringade en hel dag i Örebro. Det var fantastiskt underbart - gå och strosa och rota lite, träffa barnen, äta god mat på Pacos (kan rekommendera deras hamburgare). Om vi nu bortser från tv:n så handlade vi inte värst mycket. Vi njöt mest av att se annat än Hällefors. Tänk bara att få köra bilen i mer än 50... Bara det är värt resan...

Lelle hade lite problem förresten. Han hade sin rullator med sig och den rackarn blev så jäkla statisk så han kunde inte hålla i handtagen tillslut. Det sprakade och small omkring honom - så det slutade med att han hängde över rullatorn som en annan ostkrok. Så nu måste vi ju hitta en lösning på det problemet tills nästa resa. Några förslag? Jag tyckte ju att han kunde ta rullstolen - men han protesterade direkt och jag förstår honom - det är skönt att kunna få gå lite. Han behöver den träningen också. Han har ju knappt inga ryggmuskler kvar så det är bara att träna och åter träna - men det går så sakta tycker han.

Ibland (som igår) kan man faktiskt nästan glömma bort sjukdomen och känna oss som den helt vanliga familj vi egentligen är - vilket känns helt underbart! Man måste fånga guldkornen ni vet!!! Vissa vardagar vill man bara glömma och då gäller det att kunna ta fram guldkanterna! Och det bästa av allt är att det behöver inte vara så stora saker som händer utan det kan vara det lilla i vardagen - t ex att vakna och se att Lennart ligger där bredvid mig, kunna sitta ute i solen tillsammans och dricka kaffe, kunna ta en liten promenad i kvarteret...eller kunna vara med båda döttrarna och mågen i Örebro för att bara vara...ja listan kan göras lång!

Det är ju synd o gnälla en sån här dag - men jag har så in i bomben ont i nacken och hela vänstra axeln och armen. Vet fasen inte vad jag gjort. MEN -det gav mig en anledning att lägga mig i solariet. HERREGUD - det var sååååå sköööönt! Tyvärr är ju allt underbart kort - så nästa gång måste jag ha fler tior i beredskap - nog vill jag sola i minst 21 minuter...hmmm.

Jaha där ser man! Detta var inte alls vad jag hade tänkt ta upp i dagens skriverier - men det är faktiskt det här som är så roligt med att blogga. Tankarna flyger och far - därför vet man aldrig vad det blir. Ibland är det väldigt planerat och strukturerat och ibland blir det lite wild & crazy!

Nä -nu skall jag börja förbereda mig för kvällens dokumentär - Regissören - som naturligtvis är ett verk gjort av Documentary Group! Kl 22:05 på SVT 1!

Kramen till er alla därute och tack för alla vänliga ord om min blogg!