Finner fortfarande inte ord.
Vissa stunder känns det bättre men i nästa stund känns det bara så tungt och jobbigt... tårarna bara finns där på lur hela tiden. Ibland känns det som att jag skall gå sönder. Fattar inte...
Det finns så många minnen och så mycket gott att se tillbaka till...
...men känslan av att aldrig mer bli kramad av mamma
.... känslan av att aldrig mer höra hennes röst
... känslan av att aldrig mer kunna fråga mamma om råd
... känslan av att aldrig mer kunna säga -Jag älskar dig mamma! direkt till henne
... den känslan gör så ont
Kram till er alla från mig!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)

KRAM
SvaraRaderaDu får gärna låna min om du vill.....Kram Monica
SvaraRaderaStor kram till dej, vännen...
SvaraRaderaTänker på er! Kram. Gunnel
SvaraRadera