Att skörda och så, mjölka och plocka ägg, dela ut gåvor och för all del ta emot gåvor oxå - sen får man inte glömma att sprida ut lite gödsel hos grannar och FV-vänner för att själv få sina grödor "fertilizade" - och jag får inte glömma det viktigaste... jakten på "Ribbons" och stiga i nivåerna. Det är helt galet. Att jag dessutom älskar att spela spel gör ju inte saken bättre. Skulle kunna sitta en hel dag med att spela spel om bara tiden funnits.
Och för att inte prata om hur man då har ett pussel på 5000 bitar och ramen är klar. Sedan skall man kanske börja med himlen och så klart är det bit 4 893 som passar. Då kan man undra om man är riktigt klok???
Trodde ända fram tills idag att jag inte hade nåt nytt pussel i år utan skulle få lägga ett av de gamla. Men som av en ren skänk från ovan hade jag tydligen beställt ett pussel av grannpojken när han var här tidigt i höstas med jultidningskatalogen. Yippi! Så nu har jag ett spritt nytt olagt pussel (1000 bitar av Gamla Stan) istället för ett gammalt och redan lagt!
..och apropå det gamla! (Ni märker vilka snygga övergångar jag har denna gång? Skulle tro jag varit på författarkurs...fniss) Har ju varit på BBAA möte. Denna gång var oxå Bengt Fritiofsson (i flera olika upplagor) inbjuden för att hjälpa oss förstå hur vi ska dricka vin och vad vi framförallt skall tycka att det smakar (löddrig häst är mest vanligt). Alltså var temat
vinprovning! Jag hade så jävla roligt! Man kan vara precis sig själv och vara knäppare än vanligt - utan att nån märker nåt - för alla är likadana! Love you girls! Anmärkningsvärt var att alla hade med sig olika viner. Jag hade nog trott att åtminstone någon skulle ha köpt samma vin... Den största överraskningen var nog Blossa 09 med smaken Clementine. Den kan jag varmt rekommendera att dricka iskall direkt från frysen...Supergott! Varm däremot gav mig rysningar och ståhår på armarna. Tvi vale...
Just ja! Höll på att glömma... idag drog nog hela Skidvägen en lättnadens suck! Med risken att vårt hus skulle vara det enda utan en enda ljusslinga placerad någonstans på utsidan så kände jag och Jessica oss tvugna att sticka ut i trädgården och skutta runt vår sockertoppsgran för att pryda den med kvarterets snyggaste belysning! Efter mycket om och men (vi kände oss nästan lite löjliga efter 53:e varvet runt granen) så lyser nu den kulörta ljusslingan i granen. Kallar den för Piff och Puff-belysning. Ett populärt uttryck här förresten. Vi kallar nämligen Kungsgranen för familjens Piff och Puff - gran. För när den är pyntad och klar är det bara ekorrarna som fattas! Har även satt upp en liten väggran (med belysning!) på fasaden. Så nu sticker vi inte ut längre som den mörkaste gården utan nu känner vi åter en gemenskap med kvarteret! (Tror faktiskt att vi var sist upp med stakarna oxå...men nån måste ju vara först och nån måste ju vara sist? eller?)

Har läst din blogg för första gången, och jag blev fast direkt! rolig och väldigt sorglig ibland...du är skitduktig! Kram/Ann-Marie
SvaraRadera